ettpaeron

Vi är nu 15 dagar in i tävlingen om vem som kan äta flest potatisbullar under ett år, och hittills har allting gått väl. Jag skrotade ganska snabbt idén om tio potatisbullar om dagen eftersom min motståndare knappast håller ett så högt tempo, och i slutändan handlar det om att orka hela distansen. Det fungerar inte att spurta redan i början.

Vid senaste rapporteringen, som skedde vid straxt efter 03-tiden i natt, så hade undertecknad ätit sig fram till en tämligen imponerande ledning med 70-39. Som synes så har jag ett betryggande antal potatisbullar mellan mig och min moståndare, men det gäller att minnas att det kan vända snabbt i potatisbulle-ätning.

En viss del av min framgång kan jag även tillskriva min käre motståndare Marky Mark, som i en stund av obegripliga hjärnsläpp avslöjade sitt eget hemliga potatisbulle-recept. Drottningsylt stavas det, vilket jag aldrig testat tidigare. Detta mycket oväntade avslöjande från den mest osannolika personen i världen var mycket välkommet, och jag tror att det i slutändan kan bli just det som banar väg för min seger. Drottningsylt på potatisbullarna är nämligen väldigt gott.

Tack vare denna simpla syltbytesmetod, där jag för tillfället bytt från lingonsylt till ovannämnda drottningsylt, så har jag nu kommit in i vad som på idrottsspråk kallas den andra andningen. Precis när jag började bli lite trött på smaken av lingonsylt på bullarna så lyckades jag byta sylt, och tycker nu att maträtten är godare än någonsin. En till simpel variation på denna ädla maträtt kan vara mycket värt i slutändan.

Jag går för seger. Min motståndare Marky Mark verkar redan ha hamnat på efterkälken, men nu är inte tiden att dra ned på tempot. Ikväll är målet att få i mig åtminstone tio till. Med drottningsylt givetvis. Ni kan kalla mig potatisbulle-kungen!