ettpaeron

Ännu en dikt som var tänkt att vara med i en TV-sändning av Mellan Himmel Och Jord, men som aldrig kom med. Dikten tillängnas min fantastiskt välhängde kamrat Dejmis Rustom, invandraren med en fantastisk rikssvensk dialekt, men ändå till och från världens sämsta när det kommer till språkbruk. Länge leve Dejmis "Djenghiz" Rustom.

Hej det här är Axel Urled igen. Efter ungdomsanstaltens årliga septemberjulbak så hade jag återigen ingenting att göra och skrev en till dikt. Hoppas ni gillar den!

 

Dejmis min bror, din grej är så stor

Den är större än ett torg, den är större än Ankeborg

 

Snälla Dejmis låt mig få klämma, jag kan betala dig med min finaste femma

Låt mig få kyssa din nakna hud, låt oss semestra tillsammans i Mellerud

Varje gång jag ser dig tjuter jag som ett larm, ohh kära Dejmis du har världen största överarm.

 

Vi kan väl ingå äktenskap, så kan jag ta den i mitt stora gap

Jag kan bjuda dig på burger king, bara du lovar att ta emot min ring

 

Snälla Dejmis kom i min famn, Jag kommer aldrig glömma varken ditt eller Dolphs namn

Jag tänker nu sluta skriva denna usla dikt, den kommer aldrig vara rolig på längre sikt.