ettpaeron

Åhh vilket hat jag känner för den här reklamen, ett hat som troligen grundar sig i mitt väldigt utbredda "ogillande" av teater. Men som om inte det vore nog plågsamt att tvingas se några muppar på en teaterscen med hutlöst ful rekvisita, nej man ska dessutom slänga in den mest deprimerande musik som någonsin skapats. Men inte har man nöjt sig där. Nej, för det allra värsta i den här reklamen är att den mycket korkade killen i den jättefula hatten bläddrar i sin tidning på ett sätt som gör att han aldrig byter sida. Man har lyckats kombinera precis allt negativt som man kunde krama ur den superusla idén bakom reklamfilmen, och på så vis skapat en helvetesavbildning i reklamform. Hur i helvete tänkte ni på Stendahls Reklam när ni gjorde den här filmen?

Vill man sälja kläder bör man ju använda sig av människor i en inbjudande miljö som ser glada ut, inte två deprimerade ungdomar, den ena med en ful hatt och den andra med håret fullt av statisk elektricitet, som tecknar sig mot en bakgrund av teaterrekvisita som sakta men säkert övergår i gränslöst tråkiga höstfärger. Nej, usch Stendahls Reklam. Gör om, gör rätt!