Extreme Home Makeover - idioti på hög nivå
Ibland när jag har riktigt tråkigt och ingenting bättre går på TV så brukar jag titta på Extreme Home Makeover. Det är ett så fruktansvärt idiotiskt program att det alltid får mig att både skratta och bli arg på samma gång. Det är faktiskt så dumt att jag inte riktigt vet var jag ska börja när jag ska beskriva programmet, men låt oss därför göra det enklaste och börja från början.
Alla program är på det stora hela EXAKT likadana. Det börjar med att den evigt skrikande programledaren Ty Pennington skriker lite till sitt sammansvetsade inredningslag med överjävligt blödiga töntar. Därefter visas någon snyfthistoria om en familj som trots sina hjälteinsatser för det amerikanska samhället straffats med ett katastrofalt obeboeligt hus. Det gråts överallt, och hade denna del av programmet bara varit lite längre hade hela bussen där designteamet sitter varit överfull av tårar inom kort.
Hur som helst är den stackars familjen på filmen den som ska få ett alldeles sprillans nytt hus, som ju självklart kommer lösa alla deras problem. Programledar-Ty ställer sig därför utanför den aktuella familjens hus och gallskriker i en megafon. Vad han ska med megafonen till vet ingen, för han skriker ju såpass högt även när han försöker tala i normalt tonläge att alla inom en radie av tvåhundra meter måste bli döva. När familjen hör att Ty låter som ett rikslarm utanför dörren kommer de alla utspringande i chock, ingen hade ju väntat sig detta. Förutom att de ju faktiskt måste ha vetat om det. Alla i familjen är ju nämligen alltid hemma, påklädda, samlade i gemensam trupp precis innanför ytterdörren, och redo att storma ut. Kanske har de sett DEN ENORMA JÄVLA BUSSEN som ockuperat hela gatan utanför deras hus.
Nåväl, snart börjar det riktigt dumma i programmet, för nu är det nämligen dags för renovering. Och denna del är verkligen oändligt dum. Det är nästan alltid en fattig stackars familj som får ett nytt hus, men detta har produktionen uppenbarligen aldrig någonsin tagit i beaktande, för man vräker nämligen på med det mest korkade man kan. Den sexåriga pojken i familjen säger att han älskar teletubbies, och detta är någonting som designteamet inser att de kan spinna loss på. De bestämmer sig därför typ för att hela pojkens rum ska vara format som en teletubbie, och hela rummet ska vara fyllt från golv till tak med teletubbies-saker, och väggarna ska tapetseras med teletubbies-tapeter med teletubbies-autografer på. Eftersom pojken även är lite lätt handikappad installeras en jävla hiss i huset som kommer kosta multum i driftkostnader.
Hela huset totalbombas med överflödigt skit från varuhuset Sears, som man skamlöst gör så mycket reklam för att det saknar motstycke i TV-historien. Och så inom en vecka är ett helt nytt hus klart, och familjen får komma hem från den semester de tidigare skickades på. Alla gråter floder när de chockas svårt av det faktum att det plötsligt står ett helt nytt hus där de tidigare har bott, trots att de på alla tänkbara sätt måste ha varit förberedda på detta. Designteamet gråter också, för det blir bättre TV då.
Familjen får nu gå husesyn i sitt nya boende, och varje liten detalj i nybygget framstår som så perfekt att man gråter floder för varje liten sak man hittar. Åh, titta, ett fotografi på det gamla trädet ni tidigare hade i trädgården. Gud, vilket bra tillfälle att gråta lite. Och Gud är för övrigt en som tackas i omåttligt stora lass hela tiden. Alla tackar Gud för att de fått ett nytt hus, och för att han just räddat deras liv och bla bla bla. Underligt att ni dumpannor som tror på något högre stående väsen inte funderat på att Gud nog inte är så god eftersom han tidigare straffat er genom att låta er bo i ett fallfärdigt skithus?
Dessutom har Gud nog inte varit så himla snäll trots att ni nu fick ett nytt hus. Jag menar, ni kommer ju aldrig ha råd med kostnaderna för ert hypermoderna hus, så det blir ju till att flytta därifrån ganska omgående får man ju lov att anta. Men det är kanske bäst så ändå. Bor ni kvar i några år till kommer ni ändå få betala tusentals dollar för att renovera hela skiten, för om det finns en enda sak jag kan lova så är det att en tioåring inte har någon större lust att bo i ett teletubbies-rum. Kommer ni tacka Gud då också? Korkskallar. Oändligt korkade korskskallar i det mest korkade av jättekorkade TV-program. Gud så dumt...
Alla program är på det stora hela EXAKT likadana. Det börjar med att den evigt skrikande programledaren Ty Pennington skriker lite till sitt sammansvetsade inredningslag med överjävligt blödiga töntar. Därefter visas någon snyfthistoria om en familj som trots sina hjälteinsatser för det amerikanska samhället straffats med ett katastrofalt obeboeligt hus. Det gråts överallt, och hade denna del av programmet bara varit lite längre hade hela bussen där designteamet sitter varit överfull av tårar inom kort.
Hur som helst är den stackars familjen på filmen den som ska få ett alldeles sprillans nytt hus, som ju självklart kommer lösa alla deras problem. Programledar-Ty ställer sig därför utanför den aktuella familjens hus och gallskriker i en megafon. Vad han ska med megafonen till vet ingen, för han skriker ju såpass högt även när han försöker tala i normalt tonläge att alla inom en radie av tvåhundra meter måste bli döva. När familjen hör att Ty låter som ett rikslarm utanför dörren kommer de alla utspringande i chock, ingen hade ju väntat sig detta. Förutom att de ju faktiskt måste ha vetat om det. Alla i familjen är ju nämligen alltid hemma, påklädda, samlade i gemensam trupp precis innanför ytterdörren, och redo att storma ut. Kanske har de sett DEN ENORMA JÄVLA BUSSEN som ockuperat hela gatan utanför deras hus.
Nåväl, snart börjar det riktigt dumma i programmet, för nu är det nämligen dags för renovering. Och denna del är verkligen oändligt dum. Det är nästan alltid en fattig stackars familj som får ett nytt hus, men detta har produktionen uppenbarligen aldrig någonsin tagit i beaktande, för man vräker nämligen på med det mest korkade man kan. Den sexåriga pojken i familjen säger att han älskar teletubbies, och detta är någonting som designteamet inser att de kan spinna loss på. De bestämmer sig därför typ för att hela pojkens rum ska vara format som en teletubbie, och hela rummet ska vara fyllt från golv till tak med teletubbies-saker, och väggarna ska tapetseras med teletubbies-tapeter med teletubbies-autografer på. Eftersom pojken även är lite lätt handikappad installeras en jävla hiss i huset som kommer kosta multum i driftkostnader.
Hela huset totalbombas med överflödigt skit från varuhuset Sears, som man skamlöst gör så mycket reklam för att det saknar motstycke i TV-historien. Och så inom en vecka är ett helt nytt hus klart, och familjen får komma hem från den semester de tidigare skickades på. Alla gråter floder när de chockas svårt av det faktum att det plötsligt står ett helt nytt hus där de tidigare har bott, trots att de på alla tänkbara sätt måste ha varit förberedda på detta. Designteamet gråter också, för det blir bättre TV då.
Familjen får nu gå husesyn i sitt nya boende, och varje liten detalj i nybygget framstår som så perfekt att man gråter floder för varje liten sak man hittar. Åh, titta, ett fotografi på det gamla trädet ni tidigare hade i trädgården. Gud, vilket bra tillfälle att gråta lite. Och Gud är för övrigt en som tackas i omåttligt stora lass hela tiden. Alla tackar Gud för att de fått ett nytt hus, och för att han just räddat deras liv och bla bla bla. Underligt att ni dumpannor som tror på något högre stående väsen inte funderat på att Gud nog inte är så god eftersom han tidigare straffat er genom att låta er bo i ett fallfärdigt skithus?
Dessutom har Gud nog inte varit så himla snäll trots att ni nu fick ett nytt hus. Jag menar, ni kommer ju aldrig ha råd med kostnaderna för ert hypermoderna hus, så det blir ju till att flytta därifrån ganska omgående får man ju lov att anta. Men det är kanske bäst så ändå. Bor ni kvar i några år till kommer ni ändå få betala tusentals dollar för att renovera hela skiten, för om det finns en enda sak jag kan lova så är det att en tioåring inte har någon större lust att bo i ett teletubbies-rum. Kommer ni tacka Gud då också? Korkskallar. Oändligt korkade korskskallar i det mest korkade av jättekorkade TV-program. Gud så dumt...
Kommentarer
Postat av: JP
Du glömde "Moooovv thaaaat baaaass"-scenen när de stackars människorna antingen skriker och hoppar, gråter tyst medans någon familjemedlem skakar whiplashskadan av dom eller hela högen börjar sjunga någon sorts gospelrap i hopp om ett skivkontrakt att toppa med.
Svar:
Viktor Den Store
Postat av: JP
Så sant så sant.
Postat av: A
Kan du inte skriva ett inlägg angående dina åsikter till att Dessie har hamnat i blåsväder. Hon har la blivit åtalad nu för hot? :)
Svar:
Viktor Den Store
Trackback