En alledeles för lång text om religion
Jag har dock ännu inte berättat vad ämnet är, men nu är det ingen idé att hålla på det längre. Religion. There I said it. Värt att poängtera är dock att jag inte är den mest kunniga inom ämnet. Jag har aldrig varit speciellt intresserad av de olika religionerna, utan snarare religion som ett fenomen, så om jag någonstans i texten helt är ute och cyklar, rätta mig gärna.
För mig är religion, för att tala klarspråk, rent trams. Religion är någonting som någon annan person för länge sedan har hittat på, med fakta som i många (alla?) fall saknar bevis. För mig är religion endast en undanflykt, ett sätt att besvara frågor som vi egentligen inte har något svar på, ett sätt att förklara det oförklarliga.
Så här långt är min åsikt kanske inte mycket utöver det vanliga. Jag kanske framstår som en vanlig ateist, men riktigt så platt och tråkig är jag inte. I alla fall inte den här gången. Jag sticker nämligen ut hakan och säger att religion är en av de saker i världen jag hatar allra mest. Då talar jag inte ont om någon specifik religion för de som tror något sådant, utan om religion i allmänhet. Religion är en fara för både människan på individnivå och samhällsnivå, om man litar blint på sin religions lära och ledare.
Anledningen är den, att en person som helt ägnar sin tro och sina tankar åt religionen, utan att själv tänka efter och ifrågasätta relevansen i religionens ord, är väldigt lätt att manipulera. En högt uppsatt man inom religionen kan tack vare religionens påverkan styra en väldigt stor grupp människor på ett sätt som helt klart är, för att uttrycka sig milt, skrämmande. Om exempelvis Påven skulle gå ut med ett uttalande som säger att ”alla muslimer ska utrotas” så finns det utan tvekan idioter som skulle lyssna. Religionen har fått deras fria vilja och kritiska granskningsförmåga att totalt dö ut, vilket kan bli extremt farligt, och det är dessutom enormt bakåtsträvande. Även om många Påvar varit komplett galna så är ju ovanstående exempel kanske aningen otroligt, och framförallt svårt att föreställa sig.
Om man istället tar ner exemplet ett antal steg, på sektnivå, då ser vi exakt vad jag menar. Det hela börjar med att sektmedlemmarna sakta bygger upp mer och mer förtroende för ledaren, för att snart helt lämna sina egna tankar och bara handla i samförstånd med läran. Man litar nu blint på sektens ord, och ledaren har på så vis helt tagit över makten över individen. Då blir det riktigt farligt.
Visst kan religionen säkert ha en positiv inverkan på vissa människor, men samtidigt finns det ingenting som tyder på att man inte kan ersätta religionen med någonting bättre. Vetenskap, intelligens och logik till exempel. Det lättaste motargumentet är väl att vi utan religion skulle bli av med många traditioner och helgdagar. Men det är ett bedrövligt argument helt utan tyngd. Vi kan behålla traditionerna ändå, men utan deras religiösa och meningslösa innebörd. Det är ju inte direkt så att många människor firar jul för att hylla Jesus födelse längre.
Religion är bara ett förlegat tankesätt som inte har någon som helst plats i ett civiliserat och välutvecklat samhälle. Vi behöver inte religionen längre, utan den borde vaskas, skrotas och avregleras snarast. Man måste våga ifrågasätta religionens ord, eftersom ord som skrevs av en person i ett avlägset land för tusentals år sedan ligger väldigt långt ifrån dagens samhälle. Påhittade gamla sagor kan vara fina och trigga igång fantasi, och fantasi är viktigt för den mänskliga utvecklingen. Men att helt bygga ett liv och ett samhälle kring en saga, jag det är bara ren galenskap. Och galenskap finns det redan nog av.
Det är dock bevisat att om man tror på en Gud eller följer en religion så är man lyckligare än om man inte gör det. Människor behöver något att tro på, det är därför religioner alltid har funnits i människans värld. Redan på stenåldern hade vi en tro på en besjälad natur och på bronsåldern hade vi en utvecklad guds-tro. Det är helt enkelt NATURLIGT för människor att utveckla en Guds-tro och skapa olika religioner. Nu måste ju inte naturliga saker vara hälsosamma, men just religion är ju det. Hälsosamt. Det beror på ett flertal saker, bland annat känslan av meningsfullhet och samhörighet.
Blir lite trött på folk som ska "hata" religion. Det är som att hata språk. Det behövs, hjälper människor, har alltid funnits och kommer alltid finnas.
Jag hoppas att jag en dag kommer finna en tro. Och jag hoppas att du gör det också. För man inte bara mår bättre då, man lever i allmänhet längre om man tror på någon form av Gud (om man nu ser det som ett plus).
Själv lockas jag lite av natur-religioner, Gaia och den besjälade naturen. Men jag vet inte än. Jag ska söka efter ett svar lite till.
Linnea.
Du skriver att människor behöver något att TRO på. Det är FEL. Människor behöver SVAR, något som de sökt enda sedan de blev självmedvetna och började se sig omkring och ställa frågor. "Varför åskar det? Vet inte. Det låter ju lite som i smedjan - det måste vara så att någon sitter i himlen och bankar med en JÄTTEHAMMARE" eller "Varför svälter alla mina barn ihjäl? Varför dör dom innan de ens kan gå? Vad gör JAG fel?! Nej, NÅGON måste vara arg på mig. Om jag frivilligt dödar några fler kanske jag stillar dennes blodtörst".
Man kan beroende på VAR och NÄR se hur olika religioner tagit form, och trots att de kan te sig olika beroende på vad människorna på den platsen vid den tidpunkten hade för problem, har de alla en sak lika - frågan VARFÖR? Människornas okunskap ger bränsle åt deras fantasier. Ungefär som människors fördomar emot varandra. Vi vet idag varför det åskar och varför folk svälter ihjäl. Det är inte religion och myter som har svarat på dom frågorna, utan vetenskapen.
Det som är farligt med religion är att människor beordras behålla sina fantasier och fördomar, och nöja sig med att detta är sanningen. "Vad söker ni efter - alla svaren finns ju här!". Och alla som tycker annorlunda har fel och är sämre människor då de inte tydligen inte är "smarta" eller "öppna" nog att förstå det du har insett. För att inte tala om s.k. "hopplösa fall" - de människor man föds för att hata, ex. judar vs. muslimer. "Religion för människor samman". Nej. Det skapar klyftor som ingen kan ta sig över, oavsett hur man försöker resonera med dem. Det är inte intresserade av att lyssna.
Det jag inte begriper är hur människor som är uppvuxna i västvärlden under de senaste, låt oss säga, 70-80 åren kan vara religiösa, med tanke på de vetenskapliga framsteg som gjorts? Teorierna går inte ihop. Även om man blivit religiöst indoktrinerad sedan barndomen bör ju en odiagnostiserad människa med en normal intelligensnivå kunna förstå vid en relativt tidig ålder att detta bara är litterära berättelser. Det är då mer förståeligt att outbildade människor som lever i fattigdom och misär i något u-land är troende. Gud är ju det enda dom har.
Jag tror att den främsta anledningen till att människor blir religiösa är rädsla, i två former.
1. Verkligheten är så pass skrämmande att man inte vill acceptera något annat än sitt önsketänkande. "Säger och tänker jag det tillräckligt många ggr blir det sant". Tanken att det förmodligen inte finns något efter döden, och därmed att det inte kommer skipas någon slutgiltig rättvisa, går inte att förstå. Det vore ju orättvist...
2. Folk är så skiträdda att bli straffade i en evighet att de tvingar sig själva att tro.
