ettpaeron

När jag var i Australien senast så besökte jag och mitt ressällskap Australia Zoo, även känt som krokodiljägaren Steve Irwins hem. Fram tills han dog alltså. Det var en underbar upplevelse där man kunde komma nära några av Australiens mest välkända djur. Det var dock ett djur som gärna kom lite för nära.

I parken strövade kängurus fritt till allmänhetens stora lycka. Man kunde köpa mat och mata de små liven, och under tiden som de åt var det fritt fram att klappa dessa pungbeklädda rövare bäst man ville. Vad ingen på förhand visste var dock att kängurun är världens i särklass girigaste djur.

En girig lite jäkel...

Sträckte man fram en hand med mat överfölls man direkt av kängurus från alla håll. Man omringades av redan övergödda pungdjur som bara ville ha mer och mer mat. Deras slutledningsförmåga var dessutom välutvecklad tack vare fångenskapen, så de lärde sig snabbt var maten kom ifrån. Detta fick som följd att både påsen med mat och den hand man sträckte fram snabbt plundrades av dessa giriga djur, vars enda mål var att få äta sig stora och feta.

Två giriga små jäklar...

För kvinnan i vårt sällskap blev det hela till och med en mycket traumatisk upplevelse. Eftersom hon antagligen levde i tron att alla kängurus är sådana där boxande kängurus så fruktade hon för sitt liv när hon omringades av ett halvdussin översöta djur. Hon drabbades av totalpanik och släppte all mat hon hade, varpå hon sprang därifrån snabbare än någonting väldigt snabbt. Inte snabbare än en blixt, men typ en cykel i alla fall.

Och så en jäkel som strejkade när maten var slut...

Kängurus må vara söta till utseendet, men de har ingen som helst förståelse för att girighet är en dödssynd. Finns det mat inom synhåll gäller enligt kängurun tydligen djungelns lag, även i den australiensiska bushen. Det är först till kvarn som gäller. Även om det nästan kostar en människa livet.