ettpaeron

Eftersom jag är god vän med Carolas systerson så lyckades jag genom lite normalsaltat smörande snacka mig in på en midsommarfest i Carolas fina villa utanför Bromma. Carola var som väntat inte där själv, vilket gjorde mig en aning besviken. Carolas gamla haff Runar var än mer väntat inte där heller, och det gjorde mig om möjligt ännu mer besviken. Dessa två partyprissars frånvaro till trots så blev det en mycket trevlig tillställning.

Eftersom jag återigen befann mig på den alkoholfria så kallade lokahörnan så spenderade jag större delen av kvällen med att prutta offentligt, men självklart även med att göra intressanta observationer i Carolas hus. Det första man slogs av när man gick in på tomten var att varken Carola, Runar eller någon annan hade klippt gräset på länge. Detta stoppade mig dock inte från att kämpa mig igenom denna gräsdjungel för att inspektera huset. Väl innaför dörrarna imponerades jag tämligen omgående av det faktum att inte mindre än tre pianon fanns inom en radie av fem meter.

Mindre imponerande, och nästan lite skrattretande, var det faktum att Carola hade lagt ut en av sina skivor på en mycket, mycket synlig plats. Om detta enbart var en slump eller om Carola försökte sälja in sin musik till ett trettiotal dödsfulla ungdomar kan jag bara spekulera i. Förvånande nog hade Carola även snyggt och prydligt placerat en bok med hennes egna sångtexter vid nedervåningens stora flygel. Man tycker ju att hon borde kunna sina egna låtar utantill, men jag antar att så inte var fallet. Det kan också vara så att hon ville att någon som spontant satte sig vid pianot skulle börja jamma loss på någon av hennes låtar.

När jag inspekterat möblemanget lite snabbt vände jag min uppmärksamhet mot väggarna istället. Bilden jag hade innan av Carola, att hon skulle vara en religiös knäppgök, förstärktes av detta synintryck. Lösryckta bibelcitat fanns nämligen skrivna på en av väggarna i köket. Detta mycket främmande inredningsinslag gjorde att jag funderade vidare på Carolas tilltro till Gud under kvällen. Efter några timmar insåg jag att jag ännu inte sett en bibel, vilket föreföll sig vara väldigt underligt. En person som tror så mycket på Gud som Carola uppenbarligen gör borde ju ha bibeln som en mycket central del i hemmet.

Som ett nyfiket litet barn påbörjade jag således sökandet efter den bibel som bara var tvungen att finnas någonstans i huset. Det visade sig snabbt att mina tidigare observationer av husets inredning hade varit alltför förhastade. De hade varit direkt dåliga skulle man faktiskt kunna säga, för den bibel jag till slut fann var knappast undangömd. Istället hade Carola ett helt bord tillägnat kristendomen. Hon hade på detta bord placerat ett stort porslinskors, en bild på en ängel, en gigantisk uppslagen bibel samt en stor skylt där ordet "Faith" stod skrivet med stora bokstäver. Jag kan inte förstå hur i helskotta jag missade detta under min första husesyn.

På det stora hela så bodde Carola riktigt trivsamt, och hela tillställningen blev ganska trevlig, trots att Runar antagligen inte varit där på länge. Jag måste även passa på att ge Carola lite cred för att hon lånade ut sitt hus till en stor samling festsugna kids som mycket väl hade kunnat riva hela stället. Det gjorde att hon fick många pluspoäng i min bok. Och låt oss inte glömma att min bok består av sanning, till skillnad från bibeln som är en jävla skitbok. Att det är en skitbok är ju dessutom smått ironiskt, eftersom jag nu har pruttat i samma rum som Carolas öppna bibel, och om det är någonting som jag bär med mig från denna midsommar så är det just det. Jag har pruttat hemma hos Carola. Det kändes bra!