Är på riktigt pissigt humör
Jag brukar sällan skriva om mig själv eller hur jag mår, men tänker nu göra ett undantag. Därför råder jag dig som faktiskt läser detta till att absolut inte läsa något mer. Det kommer vara sämst och meningslös läsning som du klarar dig bättre utan. Dessutom kommer det säkert vara skrivet på så dålig, krystad och okoncentrerad svenska så det skulle leda till sämre betyg i skolans samtliga språkämnen om du bara läser hälften av det jag ordbajsar fram. Om du värnar om din hälsa och intelligens bör du sluta läsa.... nu!
Jag är på riktigt dåligt humör just nu. Alltså sådär härligt topp 3 uruslaste humöret genom alla tider, så vidrigt irriterande och sämst så man bara vill gå ut på stan och krossa ett bostadshus med sina bara händer, och därefter skratta gott åt alla som blivit hemlösa. När de stackars småbarnsfamiljerna sedan står och gruppgråter som någon lam form av självterapi för att de just förlorat allt de äger så ska jag mosa eventuella ägodelar som kan ha överlevt bostadskrossen.
Jag känner så oerhört mycket för att skada både andra människor, andra ting och dessutom mig själv. Hur gör man det på bästa sätt? Jag kanske skulle skapa en kampsportsgala i någon typ av fuskbygge, ett fuskbygge som i takt med matchernas ökande intensitet kommer att falla samman totalt? På så vis skulle jag kunna dela ut stryk, få stryk och dessutom riva hela jävla skiten som den ilskna rivningskula jag nog är född att vara.
Känner du någon med bra tryck i högerkrokarna som skulle vilja mosa en liten mesig tönt-individ som jag? Jag är både svag och ovan vid att slåss. Jag kan även gå southpaw (alltså slåss med "fel hand") om han eller hon vill. Bara jag får ont, men ändå överlever såpass länge att jag kan få ur mig mina agressioner. Eller ja, få ur mig är nog fel uttryckt, för allt kommer aldrig försvinna. Jag bär på alldeles för mycket hat för det. Men om jag bara kunde få ur mig en droppe av en promille så vore det åtminstone fördelaktigt. Finns det någon där ute som vill slåss? Regeln om inga tillhyggen är förhandlingsbar om det krävs för att någon ska visa intresse.
Tack på förhand
// En sargad själ som vill få smaka på sin egen ondska.
Jag känner så oerhört mycket för att skada både andra människor, andra ting och dessutom mig själv. Hur gör man det på bästa sätt? Jag kanske skulle skapa en kampsportsgala i någon typ av fuskbygge, ett fuskbygge som i takt med matchernas ökande intensitet kommer att falla samman totalt? På så vis skulle jag kunna dela ut stryk, få stryk och dessutom riva hela jävla skiten som den ilskna rivningskula jag nog är född att vara.
Känner du någon med bra tryck i högerkrokarna som skulle vilja mosa en liten mesig tönt-individ som jag? Jag är både svag och ovan vid att slåss. Jag kan även gå southpaw (alltså slåss med "fel hand") om han eller hon vill. Bara jag får ont, men ändå överlever såpass länge att jag kan få ur mig mina agressioner. Eller ja, få ur mig är nog fel uttryckt, för allt kommer aldrig försvinna. Jag bär på alldeles för mycket hat för det. Men om jag bara kunde få ur mig en droppe av en promille så vore det åtminstone fördelaktigt. Finns det någon där ute som vill slåss? Regeln om inga tillhyggen är förhandlingsbar om det krävs för att någon ska visa intresse.
Tack på förhand
// En sargad själ som vill få smaka på sin egen ondska.
Kommentarer
Postat av: Elise
Du har inga sånnadär moralgrejjer kring kön då? Du hade kunnat få slå mig på handflatorna lite grann. Brukade få slå pappa så när jag var liten, ganska kul. Pusspårej
Svar:
Viktor Den Store
Postat av: farmor
Har du så mycket energi sök ett jobb. Ut i skogen och hugg träd så kanske du blir av med alla aggressioner.
Trackback