ettpaeron

Kära dagbok

Jag verkar ha dragit på mig en släng av körtelfeber, vilket ju självklart känns oerhört positivt. Bland de mer märkbart briljanta bieffekterna av denna gudagåva så kan jag nu stoltsera med en kondition som ett ruttet träd, en feber som är mer regelbundet pendlande än vårt kära SL, samt en hypersnabb viktminskning. Min hals gör dessutom ont. Jätteont. Men det är också positivt, för jag får ju i alla fall veta att jag lever.

Men även solen har sina fläckar. Även den mest hälsosamma kosten producerar avföring. Även... Jag orkar inte komma på en till, jag är ju fan sjuk, men ni fattar. Jag kommer med ganska stor sannolikhet missa den ofantligt efterlängtade poesiuppläsningen som jag till 100% mot min vilja hade tvingats att utföra på onsdag. Det gör mig så ledsen att jag vill gråta jättelite, men det kan jag inte göra för jag har inte druckit så mycket på senare tid eftersom min hals gör så ont. Jag har blivit uttorkad. Skulle verkligen behöva dricka någonting, påminn mig om det om ni läser detta.

I övrigt har jag väl inte så mycket att berätta för er trogna dårar som fortfarande läser min blogg fast jag aldrig uppdaterar. Därför tänkte jag ta och avsluta med min kanske sämsta dikt jag gjort i skolan hittills. Den handlar om sås och går därför naturligtvis under namnet "Såsdikten".

"När allting känns smaklöst och trist
Så gäller det att nyttja sin list
Låta köttet bada i någonting som är gott
Låta pommesen drypa i annat än bara flott
Något med svamp, Bearnaise eller den av peppar
Vilken sås ska idag få fukta mina läppar?"