ettpaeron

Gissa på 4. Det kan vara rätt!

Känns det inte lite nedvärderande att man fortfarande har dvärgarna kvar i Fångarna på fortet? Stackare med ben korta som en vanlig människas fingrar som måste springa i trappor hela dagen, bärandes på en nyckelknippa som är större än deras huvud. Vore det inte bättre om man istället lät dessa små krabater hitta ett jobb som bättre passade deras storlek, som gruvarbetare till exempel?

Det tycker i alla fall jag. TV4, nu får det vara slut med dvärgdiskrimineringen. Bara för att dvärgar är halva människor så ska de inte tvingas springa i trappor och bära tunga nycklar hela dagarna. Att de dessutom tvingas le och visa sina prinskorvsfingrar in i kameran hela tiden känns bara som att strö salt i såren. Skärpning!

Jag tänker inte ens säga något, ni får helt enkelt bara njuta av låten:


Cee Lo Green "Fuck You"
Uploaded by Push36. - Watch more music videos, in HD!

Det är nu lite över ett år sedan jag och min blivande resekamrat Mulla Omar råkade ut för något av det sjukaste som någonsin har hänt. För er som av någon anledning missade det, eller helt enkelt har glömt bort, så kommer här inlägget igen. Jag vill varna för att vissa bilder innehåller sköldpaddsmos!


Denna kväll, den 6:e augusti 2009 påbörjades som en vanlig kväll i mitt totalt ointressanta liv. Ingenting utöver det normala händelseförloppet inträffade fram tills dess att jag och Mulla Omar satte oss i bilen för att köra en sväng. Vi åkte av en händelse förbi mina hoods i underbara Pungpinan där vi lite hastigt inser att någonting ligger på vägen. Mulla reflekterar inte speciellt mycket över om det är en sten eller någonting liknande och svänger behärskat bara lite åt sidan. Jag själv däremot känner hur nyfikenheten kommer krypande och min kvinnliga intuition säger mig att det här är någonting utöver det vanliga, så jag bestämmer mig för att hålla ögonen på det mystiska föremålet.

Precis när vi passerat det inser jag vad jag såg. Det var en sköldpadda. Överkörd i Pungpinan!

Vi vände för att köra tillbaka och se om det verkligen var sant. Det kan ju omöjligt stämma att en överkörd sköldpadda skulle ligga vid Pungpinan. Vi åker sakta men säkert förbi och inser snart att mina ögon inte hade lurat mig. Det var faktiskt en sköldpadda som låg där, halvt krossad.

Vi började diskutera vad i tusan vi skulle göra, innan vi kom fram till att vi i alla fall måste flytta den så att ingen annan kör på den stackars sköldpaddan. Mulla Omar tar fram en pinne för att peta den stackaren åt sidan, då vi plötsligt ser en minimal rörelse. Den krossade lille krabaten levde fortfarande. Vi insåg att vi måste göra någonting, men ingen av oss ville, eller kunde, avliva den. Vi kom snart till insikt om att det bästa vore att skjutsa den till Bagarmossens djursjukhus så att de där kunde få slut på skalmans lidande. Tyvärr hann vi aldrig riktigt så långt då buss 816 närmade sig med stormsteg och POFF, stackars sköldis smetades ut över hela vägbanan.

Det hela var en mycket obehaglig, och minst lika underlig händelse, så jag varnar för att bilderna nedan kan anses som riktigt vidriga. Därför sker en titt sker på egen risk. Och om du vet om att du av "misstag" råkat släppa lös din sköldpadda så FUCK YOU. Hur i helvete har du tänkt din inavlade idiot?! Sånna som du borde ställas på en liten plattform som långsamt sänks ner  i ett syrabad  som är omringat av små snoriga dagisbarn. Dessa dagisbarn ska sedan kasta småsten så att syran skvätter upp längsmed dina ben och din kropp, allt eftersom du sänks ned i syrabadet. Brinn i helvetet din jävla idiot!

































Före bussen:





Efter bussen: 



R.I.P. Sköldis!

Jag blir galen. På varenda helvetiskt usel blogg jag besöker så sitter det någon rikskorkad liten muppjävel och särskriver som om det var meningen med livet. Att särskriva är inte meningen med livet, det kan jag garantera. En god vän till mig har en far som besitter oerhörd intelligens. Han sa för ungefär en vecka sedan att den som läser för många bloggar "kommer få sänkt betyg i svenska", och det stämmer mycket väl.

Det finns en oändlig uppsjö med fjantbloggare (Desiree Nilsson, jag tänker främst på dig) som skriver på ett sätt som är både oerhört pinsamt och en skam för oss som måste läsa det. Kan du inte använda det svenska språket på ett vettigt sätt, gör det inte. Skriv på engelska istället. Kan du inte engelska heller? Skriv då aldrig mer. Det svenska språket är snart det enda riktigt svenska vi har kvar, då kan man inte bara gå och bajsa det rakt i svalget.

Att skriva vettigt är inte svårt, det kräver inte att du är ett litterärt underbarn. Det kräver bara att du har två härnhalvor som fungerar lite smått, och åtminstone godkända läskunskaper. För att underlätta lite när ni stavfelsfjantar bestämmer er för att ritualslakta det svenska språket så kommer här en liten fingervisning på vad som kan hända om ni särskriver som de förbannade idioter ni är.


Kassa kön börjar här - Kassakön börjar här. Kön till kassan blev plötsligt en dålig kö p.g.a. särskrivning.

Jag blev biten av en gift orm - Jag blev biten av en giftorm. Jaha, vad kul att du blev biten av en orm som ingått äktenskap.

Målarfärg - Målar färg. Återigen blir det en helt annan innebörd.


Jag skulle kunna ge exempel i all evig framtid, men det vill varken ni eller jag. Så snälla irriterande människor, som envisas med att blogga fast ni egentligen absolut inte borde, sluta särskriva!

Ärligt talat. Det finns nog inget band som är aktivt idag som ens är i närheten av U2 när det gäller liveframträdanden. Sanningen är den att U2 även innehar andraplatsen på listan med låten Where The Streets Have No Name från samma konsert. Musikalisk briljans skapad av fyra utav världens säkraste och bästa musiker. RnB/hiphop-fjantar, brinn i helvetets lågor. Det här är riktig musik!

Vad i helvete är detta? Hur kan så många galningar samlas på samma plats samtidigt, och dessutom dansa till så fruktansvärt usel musik? Jösses... Men oj vad kul det är!

Det finns ganska många ord som jag tycker man borde använda oftare. Här kommer ett litet urval:


Landsförrädare

Autodidakt

Pärmfanatiker

Lådbilsrally

Ormtjusare

Böldpest

Fotknöl

Träskmonster

Dubbeltratt

Steppinstruktör


Om ni någon gång får läge, använd gärna dessa. Samtliga av ovanstående ord kan verkligen förgylla det svenska språket. Glöm aldrig bort det!

Den omåttligt fete mannen hade efter en 30 minuters lång plåga, fylld med hundratals ursäktande fraser, lyckats pressa sig igenom den alltför trånga och överbefolkade mittgången fram till sin sittplats. Han insåg att han trots sin massiva kroppsstorlek inte hade haft turen att placeras vid en av planets nödutgångar. "Förbannat också", tänkte han för sig själv samtidigt som han försökte justera bältet så att det åtminstone skulle nå runt ett av hans monstruösa lår. Hans feta fingrar gjorde justeringsarbetet mycket mödosamt, och efter fem minuters kraftansträngning insåg han att det var lönlöst. Hans blanka ögon som hittills hade varit fixerade vid stolens bälte lyftes nu och han började mycket varsamt skanna av ansiktena på de människor som närmade sig honom i mittgången.

 

En viss nervositet infann sig när han insåg att en hel busslast med frustande fetton närmade sig. Skulle han verkligen kunna ha så otur att han tvingades sitta bredvid människor som var nästan lika tjocka som han själv? Mycket riktigt. Både en och två mäktigt överviktiga kvinnor pressade sig ner i de alldeles för små flygplansstolarna bredvid honom.  Det enda som nu tycktes befinna sig inom en radie av en meter ifrån honom var mänskligt fett, och de två kvinnornas kärlekshandtag tävlade med hans egna om platsen på armstödens överkant.

 

"Den matchen verkar sluta oavgjort", tänkte han medan de krockande valkarna började bli fuktiga av svett.  För ett ögonblick undrade han om inte planet skulle bli felbelastat när tre fläskberg tvingats in på en så oerhört liten yta, men han slog snabbt bort den tanken.

Han hade alltid varit lite flygrädd, och som han såg det så fanns ingen vettig anledning till att sitta och skrämma upp sig själv. "Flygvärdinnorna har säkert koll", funderade han, bara för att sekunden senare avbrytas i sina tankar av att den ena kvinnan somnat och nu dreglade kraftigt mot hans axel. "Förbannat också", mumlade han för sig själv när han insåg att detta skulle bli en mycket, mycket lång resa.

 

Efter ytterligare fem minuter var den fete mannen dränkt i såväl svett som båda kvinnornas dregel, eftersom de nu båda snarkade högt och tydligt. Hans ilska över sin monumentalt värdelösa sittplats ökade i takt med att motorerna varvade igång, och när planet äntligen började röra sig framåt använde han denna rörelseenergi som maskering för att med hjälp av en kraftfull axelryckning försöka väcka de båda dreglande sjusovarna. En kvick grymtning hördes från de båda klotrunda kvinnorna, men denna ersattes snart av vidare snarkningar. Den fete mannen började nu förstå varför så många människor ryggade undan när de såg honom. "Tjockisar är helt enkelt inte den typ av människor man vill ha i sin närhet", funderade han, varpå han lovade sig själv att börja banta så fort flygturen var slut. Längre än så hann han dock inte tänka.

 

Precis när planet skulle lyfta hände nämligen det som den fete mannen redan för länge sedan hade misstänkt. De tre hutlöst överviktiga passagerarna hade skapat en tillräcklig obalans i planet för att piloten skulle tappa kontrollen så fort hjulen inte längre var i kontakt med marken. Vingen på de tre fläskbergens sida tog genast i marken och detta i kombination med luftmotståndet som skapades när den andra vingen lyfte från marken satte planet i en våldsam spinn. Folk i planets samtliga delar skrek i panik och handbagage flög runt som om gravitationen plötsligt hade försvunnit.

 

"Nu är det kört", tänkte den fete mannen precis som helvetet brakade lös på riktigt. Ett öronbedövande dån, så högt att alla passagerarnas skrik framstod som viskningar, hördes när planet slets itu av de enorma krafter som kraschen genererade. En strimma ljus syntes precis ovanför mannens huvud när en del av flygplanets tak bröts loss. Mannen fäste sina panikslagna ögon på ljuset, som för att hoppas att det skulle leda honom ur detta helvete, bara för att sekunden senare förlora medvetandet.

 

Trots att det hela kändes som en evighet så hade det bara gått ett fåtal sekunder från det att planet slets sönder tills dess att mannen återfick medvetandet och kunde blicka ut över ett landskap av död. Överallt i hans närhet satt illa tilltygade människokroppar. Människokroppar som inte visade minsta tillstymmelse till liv. En starkt illamående känsla infann sig hos mannen allt eftersom han blickade ut över sin omgivning. Snart stod det klart att ingen annan hade överlevt utom han själv.

 

Sirener hördes i fjärran. Mannen fäste återigen sin blick mot den klarblå himlen och nickade som för att tacka ljuset för att det visat honom vägen genom dödens labyrint. I samma ögonblick som en sjukvårdare anlände till mannens säte, där han fortfarande satt fastkilad mellan armstöden, började en tår rulla ner för den fete mannens kind.

 

"Här har vi en överlevare", hörde han sjukvårdarens stämma klinga.

"Han måste ha överlevt tack vare allt fett runt omkring honom som dämpade kraschen!", fortsatte rösten, samtidigt som ytterligare en tår letade sig ner för mannens kind. Och så en till. Han insåg först nu att han verkligen hade överlevt, och hans lycka visste inga som helst gränser. Hans tårfyllda ansikte log mot en av de fyra sjukvårdare som hjälptes åt att bära hans enorma kroppshydda till en närliggande ambulans. "Tacka vet jag tjockisar", tänkte han samtidigt som dörren till ambulansen stängdes. "Tacka vet jag tjockisar".

Tänk dig om du skulle vara en sås. Då skulle du nog ligga på mat och förr eller senare troligen bli uppäten. Kanske har man turen att få vara bearnaisesås istället för tråkig brunsås, då kan man vara lycklig. Har man riktigt riktigt tur så kanske man till och med är förpackad på tub, som ju är det överlägset bästa förpackningssättet för allt som är mjukt, lagom fuktigt och inte innehåller stora bitar. Det är värt en tanke, eller hur?

Det har nu gått ett år sedan den vidriga händelse jag nu ska berätta om inträffade, men det händer att jag fortfarande vaknar upp helt kallsvettig efter ytterligare en mardröm. En mardröm som ingen annan. En mardröm om Gräshoppsinvasionen.

Det hela började som en helt vanlig augustikväll. Jag satt i mitt rum i vår nya lägenhet och tyckte att livet, trots att jag lämnat mina drömmars kvarter, var ganska bra. Jag var i full färd med att inta föda i form av lite torra och sågspånssmakande flingor när jag i periferin ser att någonting rör sig på den djupa tallrikens utkant. Som en vettskrämd katt ryggade jag tillbaka samtidigt som jag fokuserar ögonen på det mystiska objektet som ännu inte syns till fullo. Det framträder mer och mer allt eftersom det kryper upp över tallrikskanten, för att snart sitta helt synligt mitt på skeden. Först nu inser jag vad det är för monster som förpestat min så trevliga tillvaro. Det är en två cm stor gräshoppa. Den ser direkt giftig ut.

En fortsättning på det mycket meningslösa inlägget "Frågor och Svar"

Tyckte inte du också att kastanjer var det absolut coolaste som fanns när du var yngre?
Jo, det tycker jag fortfarande faktiskt. Men då talar vi om de gröna kastanjerna med sina taggiga skal, inte det löjliga innandömet.


Kolla, det ser ju ut som värsta rymdhjälmen. Gränslöst coolt!

Min kompis sa att du sålde din själ till djävulen i utbyte mot fyra liter mjölk. Varför?
Ja du... Jag kan bara säga att jag hade skäl till det (den ordvitsen funkade mycket bättre i mitt huvud)

Stämmer det att ditt födelsenamn är Djungelbobbo?
Var har du fått dessa uppgifter ifrån? De är helt felaktiga. Jag heter "Bobbo of the Jungle"

Min kompis säger att Graham Bell uppfann telefonen, är det så?
Ledsen att säga det, men din kompis verkar helt blåst. Det var Jan Telefon som uppfann telefonen.

Det sägs att din penis kan bli hård som flinta, är det sant?
Det stämmer. Slår man den mot ett eldstål kan man även tända en eld.

Jag har aldrig snusat, men undrar ändå om uttrycket snustorr eftersom snuset ser fuktigt ut.
Okej såhär är det. Rubriken för detta inlägg är "Frågor och Svar 2", det innebär att jag svarar på frågor. Du har inte skrivit något frågetecken och således är det ett påstående. Du får därför vänta på svar tills jag gör inlägget "Påståenden och Svar". Nybörjare...

Finns det någon likhet mellan mulen på ett djur och mulet väder?
Ja, de fyra första bokstäverna är EXAKT likadana!

Min pappa råkade skjuta tandfen, hon ligger nu död på sovrumsgolvet. Vad ska jag göra?
Ryck ut alla hennes tänder, begrav liket, lägg tänderna i ett glas vatten eller under kudden och hova in kosingen när hennes kollega kommer förbi. Briljant affärsidé!

Det var allt för den här frågestunden. På återseende!

Tänk dig att du äntligen ska få göra dina drömmars resa. Du ska till Sydney i Australien, en plats du sedan urminnes tider velat besöka men fram tills nu aldrig haft chansen till. Det enda som står mellan dig och platsen som ska lägga beslag på ditt hjärta är en 23 timmar lång flygtur. Du är en smula bekymrad över den långa flygturen eftersom du är över 130 cm lång och således knappt får plats i det skamlöst trånga utrymme som kallas sittplats.

Du tränger dig långsamt igenom planets mittgång för att sakta men säkert närma dig din plats i planets bakre del. Du passerar nödutgångsraden och avundas de människor som haft den oändliga tur som krävs för att få en av dessa magnifikt rymliga platser. Du tittar åt höger och gör en nickande hälsning för att visa din respekt för en av de gråhåriga män som lyckats sno åt sig en av platserna i paradiset. Han nickar tillbaka och bjuder på ett leende innan han sätter sig i sitt rymliga säte och sträcker på benen, som för att visa att detta är möjligt. Ditt ansikte vandrar nu istället åt vänster, och det är då du ser det. På en av platserna sitter ett barn. En liten unge som är helt inne i sin egen värld och som viftar med en Action Man-docka som om han hade spasmer i hela överkroppen. En liten unge vars ben inte ens sträcker sig till sittdynans kant.

Varför ska han ha en av nödutgångsplatserna? Om hans föräldrar i samma rad dör vid en eventuell krasch så finns det ju ingenting som talar för att ungjäveln skulle kunna öppna fönstret för att på så vis rädda livet på oss andra. Han skulle bara leka vidare med sin Action Man och ovetandes gå döden till mötes, samtidigt som han tar en sjättedel av planets passagerare med sig. Nu kanske ni tror att jag hittar på allt detta. "Det sitter aldrig några kids vid nödutgångarna". Joho, det gör det visst. ALLTID. Så ska det fa-an inte vara...

Det var på väg hem från biobesöket då jag såg Inception som en av mina vänner berättade en historia som var så omåttligt kul att den helt enkelt måste spridas vidare. Måhända att jag berättar historien en aning annorlunda, men poängen är densamma. Allt är dessutom sant och det gör hela historien än mer fantastiskt. Anyway, here we go:

Det var nämligen så att min kompis (han som berättade historien) har en arbetskamrat som var iväg med sin familj på någon form av kryssning. Han stod med sin sexåriga dotter och pratade om allt mellan himmel och jord i väntan på en hiss. Hissen närmade sig oändligt långsamt och dottern blev bara mer och mer pratglad. Efter en halv evighet så var hissen till slut framme och dörrarna började öppnas. På andra sidan stod tre kvinnor iklädda burka. Dottern ser detta, varpå hon högt och tydligt utbrister:

-Titta pappa, ninjas!

För vår gode fadersfigur var det bara att vända om och ta en annan hiss efter denna smått pinsamma händelse. Pinsam för honom, men gränslöst kul för oss andra! Se upp för ninjas!

Igår var tiden äntligen kommen. Jag skulle, efter månaders väntan, äntligen få se Christopher Nolans nya film Inception. I vanliga fall när jag beger mig till biografen för att se en film som varit så hypad som Inception så brukar jag vara en smula nervös eftersom jag inte på förhand kan vara säker på om filmen lever upp till mina skyhöga förväntningar. Men denna gång var det dock inte ett dugg nervöst, för jag vet att Christopher Nolan alltid levererar mer än vad man kan vänta sig. Inception var givetvis inget undantag.

Jag vet knappt var jag ska börja, för den här filmen besitter ett sådant djup att varje liten del skulle kunna vara föremål för timslånga samtal. Timslånga samtal som enbart skulle innebära att du ytterligare inser filmens oerhörda djup. Nolan har skapat en historia som är så hutlöst genomtänkt att du måste vara mäktigt koncentrerad hela filmen igenom för att hänga med i handlingen. Det kanske låter jobbigt, men det är faktiskt en egenskap som jag alltid har uppskattat hos Nolan. Han ställer krav på tittaren. Man måste själv ge filmen en ärlig chans för att kunna förstå, men samtidigt så kan man alltid slötitta på Nolans filmer och ändå ha en väldigt behaglig bioupplevelse. Kanske inte lika magiskt gastkramande och fängslande som om du verkligen sätter dig in i handlingen, men fortfarande tillräckligt för att du ska inse att det är en riktigt bra film.

Så låt oss helt enkelt utgå från handlingen till Inception, för den är ex(in)ceptionellt bra. Lägg därtill skådespelarinsatser som är mycket övertygande, i vissa delar av filmen till och med lysande. Joseph Gordon-Levitt är exempelvis en skådespelare som vi i framtiden kommer få se mycket av, han var briljant. Adderar du dessutom specialeffekter som var helt fantastiska så har du en oerhört bra film. Men det är inte slut här. Det finns ytterligare delar i  Inception som sticker ut som total konst i sin absolut bästa form. Hans Zimmer är mannen jag tänker på. Soundtracket som Zimmer har skapat är kanske hans bästa verk hittills, faktiskt så bra och mångsidigt att det nog skulle kunnat användas till sisådär fyra olika filmer. Den här gången ska Zimmer ha en Oscar, annars kan hela galan lägga ner.

I ärlighetens namn är Inception en film som det är svårt att sätta ord på, man måste se den för att förstå hur fantastisk den är. En sak är i alla fall säker: Inception SKA dra in Oscar efter Oscar, förhoppningsvis så många att Nolan äntligen får lite av den uppskattning han förtjänar. För nu kan ingen längre sopa Nolans prestationer under mattan, ingen kan längre förneka att Nolan bara gör smarta, snygga och oerhört bra filmer. Ingen kan förneka att Nolan just nu är Hollywoods bäste regissör. Jag kallar honom Sir Christopher Nolan.

Klockan 00:25, precis när jag ska avsluta min löprunda, får jag möte med en kille vars utseende var så gay att det inte ens är teoretiskt möjligt att placera in på en skala. Hans hår var så blont att det nästan kunde räknas som transparent och hans klädstil skrek "SE PÅ MIG" på alla tänkbara språk.

Jag trodde för ett ögonblick att vi helt enkelt skulle passera varandra och till en början verkade jag ha rätt. Så var dock inte fallet, för precis när våra vägar möts utbrister han: "NU?!" med en röst så ljus att en Näktergal framstår som rena James Earl Jones i jämförelse. Jag svarar lite snabbt, men ack så tydligt, "Ja" innan jag fortsätter att forcera mot mållinjen. Killen ger dock inte upp så lätt.

Han ser att jag passerar mållinjen för att sedan stanna och pusta ut, och genast ser han sin chans till att ragga:
-Rosévin, frågade han med sin överljusa röst för att sekunden senare visa upp en kartong som till synes var oöppnad.
-Nej tack, svarade jag, samtidigt som jag insåg att det nog var bäst om jag stod över den sedvanliga strechingen och begav mig hemåt illa kvickt istället.

Hur ofta får man ragg på detta sätt egentligen? Varför gör aldrig tjejer så?

Eftersom det finns på alla andra bloggar i hela världen så kommer här en såndär jätteintressant Q&A-del, med den väsentliga skillnaden att jag inte har fått några frågor utan skrivit alla själv. Är det någon som har en fråga så kan ni gärna skicka den till Hemköps huvudkontor så får de sig en liten trevlig överraskning.

Är det sant att det var du som dödade Bambis mamma?
-Nej

Det ryktas om att du saknar överkäke, stämmer det?
-Det är faktiskt helt fel. Jag saknar dock underkäke och har istället två överkäkar, där den ena är upp och ned-vänd.

Fick du bra kontakt med Eddie Van Halen under din sejour som sångare i bandet?
-Jodå, jag och Eddie fick mycket bra kontakt. Han brukar än idag skicka blommor och småsnuskiga dikter när jag fyller år. Jag tror att han vill ha mig.

Har du någonsin gått ner för en uppförsbacke?
-Nej, jag går bara ner för nerförsbackar.

Är det du eller jag som låter nu?
-Det är helt tyst, ingen av oss låter.

Det sägs att din flickvän är sjukligt intresserad av vårtsvin, är detta sant?
-Tror du själv att jag skulle ha en flickvän, mitt under självaste fotbolls-VM? Galenskap...

Är det sant att den kinesiska muren inte alls är det sista man ser när man reser till rymden, utan att din penis istället övertagit den platsen?
-Det stämmer.

Simmar du lika fort i fisksoppa som i vatten?
-Det antar jag, men jag har faktiskt aldrig provat.

Skrev du verkligen flera av Malcolm X tal?
-Det kan jag tyvärr inte uttala mig om.

Om du var tvungen att gå böjd i 45-graders lutning framåt eller bakåt i resten av ditt liv, vilket skulle du välja?
-Definitivt bakåt, jag är ett stort fan av Nordman.


Tack, det var allt för den här gången. På återseende!

Alltid när jag går och köper skor så tar det, trots att klädshopping troligen är det tråkigaste som finns, en evighet. Det finns helt enkelt inga snygga skor. Däremot så finns en hel uppsjö med gräsligt fula skor och man undrar givetvis om folk är i total avsaknad av smak, eftersom 95% helt enkelt måste gå i fula skor med det utbud som finns. När man väl har gjort denna lite snabba överläggning i huvudet så kan man omöjligt undgå att försöka styrka sin teori genom att titta på vad folk har tryckt in sina fötter i.

Mitt resonemang kom alltså fram till att nästan alla bör gå klädda i rejält äcklande fulpjuck, men jag hade fel. Visst är det så att många går runt i skor som jag inte ens hade varit iklädd om jag var tvingad att vandra över glödande kol, men det är tamejfan ännu fler människor som har trätt på sig ett par överfula foppatofflor. Man måste bara fråga sig vad dessa människor håller på med. Ser de inte sina fötter? Ser de inte sina skor? Någon av dessa två frågor måste ju ha svaret "nej", för annars är det totalt obegripligt hur någon frivilligt kan stoppa in foten i denna vidriga gummiskapelse. Foppatofflan är nämligen det mest motbjudande klädesplagg som någonsin skapats.

Inte nog med att den ser obekväm ut, den är dessutom den absolut största formgivningsmissen som någonsin har producerats. Att ens skapa en sko som ser så hutlöst avtändande ut är en bragd i sig, för det är nämligen helt omöjligt. Jag hade hellre trampat i krossat glas än att gå omkring i foppatofflor. Jag hade hellre slipat fotsulorna med en slipmaskin än att klä mig i foppatofflor. Jag hade hellre sovit varje dag resten av mitt liv iklädd moonboots än att förpesta mina fötter med denna ohyra. Så extremt fula och spyframkallande är de.

Tyvärr så slutar inte min aggression här. Inte nog med att man ska tvingas bli arg när man ser en fullt frisk vuxen människa gå klädd i dessa groteska skor, man måste även se deras stackars barn försöka springa runt och leka i dessa otympliga gummiplattor. Deras barn. Små snoriga ungar som inte vill annat än att ha på sig ett par supersnygga gympadojer, men istället tvingas klampa runt i en sko som är ungefär lika inbjudande till sommarlek som ett par pjäxor. Snälla foppatoffle-älskare, tänk lite på hur det är att vara barn. Snälla tänk lite på hur det är för oss stackare som måste se er spatsera fram i dessa fruktansvärda plastpjuck. Snälla tänk på mig, jag HATAR foppatofflor!

Alla tre kommande sätt kan även användas som ett socialt experiment där du helt enkelt undersöker hur allmänheten reagerar. Troligen kommer de tro att du är grovt efterbliven, med både en och två kromosomer för mycket, men har du tur kan även andra mer sällsynta reaktioner visa sig. Exempelvis så kan rädsla säkert manas fram om du spelar dina kort rätt. Nåja, nu räcker det med tramset, här kommer listan på saker som får omgivningen att tro att du är efterbliven:

3. Ät "osynliga" äpplen. Bara att låtsas att du har ett äpple i handen och sedan ta stora tuggor. Addera så mycket ljudeffekter som möjligt för att verkligen få ut maximalt av rollen. Är du riktigt modig kan du även fråga människor ifall de vill smaka. Har du tur kanske någon nappar...

2. Skrik "JORDBÄVNING!" och leta febrilt efter en dörrpost, samtidigt som du med stor tydlighet visar prov på dålig balans eftersom marken skakar så oerhört. Detta lilla prank kan förstärkas till helt oanade höjder om du har ett helt lag av jordbävningsoffer med dig. Se bara till att vara väl synkroniserade och förundras över hur allmänheten reagerar. Kanske att ni lyckas sprida en viss panik bland folket?

1. Kryp fram utan att använda armarna. Folk kommer garanterat tro att du är efterbliven om du gör detta, för bara efterblivna människor gör sånt här. Se bara till att inte ha på dig dina nyaste och finaste kläder, för detta är ett smutsigt jobb. Lycka till!

Det finns ju åtskilliga gånger då man verkligen känner att det vore mycket lämpligt med lite näsblod. När Nobelmiddagen blir tråkig eller när rymdmonster, som har näsblod som sin enda svaghet, attackerar för att nämna två exempel. Här kommer en lista på 5 riktigt dåliga sätt att framkalla näsblod:

1. Slå dig själv med en stekpanna i ansiktet. Detta kommer med största säkerhet att göra överjävligt ont, men samtidigt så bör det även innebära ganska så kraftigt blodflöde från näsan. Om du slår dig på rätt ställe det vill säga.

2. Skrik "ÅH VAD FET DU ÄR" i örat på folk som du inte känner. Förr eller senare kommer ju någon bli skitsur och ge dig en rak höger mitt över näsbenet. Det här sättet är ju dessutom oerhört roligt.

3. Bränn ett kors mitt i Rinkeby eller Rosengård. Den här metoden bör du absolut kunna få fram lite näsblod genom. Det finns dock en trolig bieffekt: Du blir dödad. Använd därför denna metod endast om ingen annan finns att tillgå.

4. Klappa händerna mycket kraftfullt och låt näsan komma i kläm. Har du bra power i slagen kommer detta sätt garanterat att fungera mycket väl. Fördelen med denna metod är att den lätt kan användas utan att du blir upptäckt. Är du exempelvis på Nobelmiddagen, som i exemplet ovan, så kan du lätt smyga in denna väl genomtänkta blodframkallning när någon har avslutat ett tal eller liknande.

5. Klä ut dig till boxningssäck och smyg in på en boxningsklubb. Ett fantastiskt ofunktionellt sätt eftersom du kommer få ta gränslöst mycket stryk innan du börjar blöda just näsblod. Fungera lär det dock göra, det är bara en fråga om tid samt hur mycket stryk du kan ta innan du dör.

Det var allt för den här gången, jag kommer säkerligen med fler dumma tips på hur du kan skada dig själv inom en snar framtid. Lycka till med näsblodet så ses vi snart igen!