ComHem kan brinna i helvetets lågor...
Detta inlägg passar för övrigt extremt bra in som "Saker att störa sig på - Del 4" eftersom det handlar om det fullständigt, omåttligt, gränslöst störande ComHem. Om du på din "Saker att störa sig på"-lista har med "Wall of Text" så sluta läs HÄR!
Varför stör jag mig på ComHem då kan man ju fråga sig. Jo, det ska jag tala om för dig. ComHem är nämligen satans avkomma, förkroppsligad som en bredbandsleverantör. Min far, som tyvärr inte besitter denna vetskapen, tyckte härom veckan att det var en mycket, mycket bra idé att flytta telefonin till ComHem eftersom de efterblivna jävlarna då skulle höja vår bredbandshastighet från 50mbit till 100. Ett nytt modem skulle skickas ut eftersom det tidigare modemet, som skulle ge oss maximal hastighet men som bara klarade av 50mbit, var tvunget att bytas.
Hittills fungerade faktiskt ComHem på ett sätt som gör att man inte nödvändigtvis behöver skämmas över hela mänskligheten, även om vi med erfarenhet säkert vill det ändå, för någon vecka senare trillade det faktiskt in ett paket. Jag kopplade snabbt och smidigt in modemet, väntade de anvisade tio minuterna och kände att någonting snart bara var tvunget att gå riktigt snett. Såhär bra funkar nämligen ingenting med ComHem. Bingo, jag hade rätt som vanligt. Internet fungerade till en början, min startsida laddades snabbt som någonting som är väldigt snabbt, men mitt lyckorus blev mycket kortvarigt. Jag bestämde mig för att surfa in på en annan sida, låt oss för enkelhetens skull säga facebook. Här uppstår genast problem eftersom ingenting, och när jag säger ingenting så menar jag verkligen ingenting, händer. Jag, som det geni jag är, bestämmer mig dock för att testa ytterligare en sida i hopp om att det är facebook som strular.
Så tur hade jag inte. Aftonbladet.se blir nästa länk att sänka mitt humör när jag inser att även denna sida vägrar ladda. I ren frustration mepprar jag likt en spastiker på f5 som ett sista försök till att få liv i min kära internetuppkoppling, och plötsligt fungerar det. Aftonbladet laddar, om än ganska långsamt. Jag funderar kort på om det kan vara så att min hastighet har blivit så låg att Glocalnet numer befinner sig på en alptopp, och bestämmer mig således för att göra ett hastighetstest.
76mbit visar testet, en klart förbättrad hastighet. Jag provar att surfa runt på ytterligare några sidor, men precis som tidigare är det endast frenetiskt bankande på f5 som ger resultat. Jag gör ett nytt tptest för att se hurvida mina ögon svikit mig under tidigare försök eller ej. PANG, 97mbit. Det hela börjar nu bli så märkligt att jag för stunden undrar om ComHem medvetet bajsar mig i svalget, eller om det verkligen är såhär knasigt. Jag gör det enda rätta och startar om modemet.
Naiv som jag är så trodde jag att denna i vanliga fall så briljanta mirakelkur, som fungerar som botemedel till precis alla tänkbara problem, även denna gång skulle fungera. Men icke. Fortfarande skyhög hastighet, men totalt bottennapp vad gäller alla övriga funktioner. Jag kommer nu fram till att det enda rätta vore att slänga ut modemet från balkongen. Jag avvaktar dock eftersom jag känner på mig att ComHem inte har någon som helst lust att låta mig komma såhär lätt undan.
Jag försöker istället koppla in det gamla modemet, som fram tills nu faktiskt har fyllt sin funktion, bara för att inse att detta nu inte fungerar längre. Så nu sitter jag här, med ett internet som är skitsnabbt men totalt oanvändbart. Ett internet som dör hela tiden när jag fösöker ladda en sida. Det känns ungefär som att ComHem har gett mig en hamster att gå på hundkapplöpning med. Visst är hamstern söt och så, men jag förstår inte riktigt vad jag ska ta med den på hundkapplöpning för. Där fyller den ju ingen funktion, och om den skulle ställa upp i ett race skulle den säkert ändå bli dödad.
Hur ComHem kan vara så osmidiga och superusla är bortom mitt förstånd. Så snälla ComHem-hotshots, om ni nu mot förmodan skulle läsa det här. Lägg ner företaget och börja sälja doughnuts istället, det saknar jag här i sverige. Eller nej förresten, gör inte det. Ni skulle ändå bara klanta till det, inkompetenta muppar. Till mig får ni aldrig mer komma hem...
Ful logga har dom också...
Varför stör jag mig på ComHem då kan man ju fråga sig. Jo, det ska jag tala om för dig. ComHem är nämligen satans avkomma, förkroppsligad som en bredbandsleverantör. Min far, som tyvärr inte besitter denna vetskapen, tyckte härom veckan att det var en mycket, mycket bra idé att flytta telefonin till ComHem eftersom de efterblivna jävlarna då skulle höja vår bredbandshastighet från 50mbit till 100. Ett nytt modem skulle skickas ut eftersom det tidigare modemet, som skulle ge oss maximal hastighet men som bara klarade av 50mbit, var tvunget att bytas.
Hittills fungerade faktiskt ComHem på ett sätt som gör att man inte nödvändigtvis behöver skämmas över hela mänskligheten, även om vi med erfarenhet säkert vill det ändå, för någon vecka senare trillade det faktiskt in ett paket. Jag kopplade snabbt och smidigt in modemet, väntade de anvisade tio minuterna och kände att någonting snart bara var tvunget att gå riktigt snett. Såhär bra funkar nämligen ingenting med ComHem. Bingo, jag hade rätt som vanligt. Internet fungerade till en början, min startsida laddades snabbt som någonting som är väldigt snabbt, men mitt lyckorus blev mycket kortvarigt. Jag bestämde mig för att surfa in på en annan sida, låt oss för enkelhetens skull säga facebook. Här uppstår genast problem eftersom ingenting, och när jag säger ingenting så menar jag verkligen ingenting, händer. Jag, som det geni jag är, bestämmer mig dock för att testa ytterligare en sida i hopp om att det är facebook som strular.
Så tur hade jag inte. Aftonbladet.se blir nästa länk att sänka mitt humör när jag inser att även denna sida vägrar ladda. I ren frustration mepprar jag likt en spastiker på f5 som ett sista försök till att få liv i min kära internetuppkoppling, och plötsligt fungerar det. Aftonbladet laddar, om än ganska långsamt. Jag funderar kort på om det kan vara så att min hastighet har blivit så låg att Glocalnet numer befinner sig på en alptopp, och bestämmer mig således för att göra ett hastighetstest.
76mbit visar testet, en klart förbättrad hastighet. Jag provar att surfa runt på ytterligare några sidor, men precis som tidigare är det endast frenetiskt bankande på f5 som ger resultat. Jag gör ett nytt tptest för att se hurvida mina ögon svikit mig under tidigare försök eller ej. PANG, 97mbit. Det hela börjar nu bli så märkligt att jag för stunden undrar om ComHem medvetet bajsar mig i svalget, eller om det verkligen är såhär knasigt. Jag gör det enda rätta och startar om modemet.
Naiv som jag är så trodde jag att denna i vanliga fall så briljanta mirakelkur, som fungerar som botemedel till precis alla tänkbara problem, även denna gång skulle fungera. Men icke. Fortfarande skyhög hastighet, men totalt bottennapp vad gäller alla övriga funktioner. Jag kommer nu fram till att det enda rätta vore att slänga ut modemet från balkongen. Jag avvaktar dock eftersom jag känner på mig att ComHem inte har någon som helst lust att låta mig komma såhär lätt undan.
Jag försöker istället koppla in det gamla modemet, som fram tills nu faktiskt har fyllt sin funktion, bara för att inse att detta nu inte fungerar längre. Så nu sitter jag här, med ett internet som är skitsnabbt men totalt oanvändbart. Ett internet som dör hela tiden när jag fösöker ladda en sida. Det känns ungefär som att ComHem har gett mig en hamster att gå på hundkapplöpning med. Visst är hamstern söt och så, men jag förstår inte riktigt vad jag ska ta med den på hundkapplöpning för. Där fyller den ju ingen funktion, och om den skulle ställa upp i ett race skulle den säkert ändå bli dödad.
Hur ComHem kan vara så osmidiga och superusla är bortom mitt förstånd. Så snälla ComHem-hotshots, om ni nu mot förmodan skulle läsa det här. Lägg ner företaget och börja sälja doughnuts istället, det saknar jag här i sverige. Eller nej förresten, gör inte det. Ni skulle ändå bara klanta till det, inkompetenta muppar. Till mig får ni aldrig mer komma hem...
Det här jävla bröllopet...
Nu får det väl fan vara nog snart. Hur mycket plats kan det här förbannade prinsessbröllopet få i media innan TV och tidningar inser att det inte finns en enda levande organism i den vanliga världen som bryr sig. Inte ens kvalster bryr sig, inte ens tyskarna - som älskar sveriges prinsessor över allt annat förutom älgar - bryr sig, så varför skulle jag bry mig? När jag igår fick reda på planerna om TV4:s totalt överdimensionerade satsning på denna oändligt löjliga ickehändelse så var råttet mågat för att tala Per Ledin-språk.
TV4 ska i två veckor, det vill säga två veckor för mycket, ha någon form av bröllopsstudio där man ska förmedla någon hutlöst överskattad mysstämning samtidigt som man diskuterar allt som har med giftermålet att göra. Men vad finns det att säga som folk ens i den vildaste av fantasier kan bry sig om? Hela kungafamiljen är ju faktiskt inget annat än en levande fossil från en sedan länge utdöd tid. Kungen gör ju ingenting idag, om vi bortser från att åka runt och krama svettiga brottare under OS, få elefanter som gåvor och köra bil alldeles för fort. Det skulle ju vem som helst klara av. Jag kan till och med garantera att det finns folk som skulle kunna göra det mycket bättre, och det utan att totalt överösas med pengar som sedan spenderas till att ta semester i Brasilien i sex månader eftersom det ju blev så oerhört jobbigt att besöka både OS och finnkampen samma månad.
Nu är det dessutom inte ens Kungen som ska gifta sig, han är ju redan gift med en människa vars ansikte mer och mer påminner om Jack Nicholsons tolkning av Jokern i Batman. Det är istället hans ännu mindre betydelsefulla dotter som ska gifta sig med den kanske muppigaste kille som någonsin skådats. Så trots att jag inte bryr mig ett endaste dugg om Kungen, verkligen absolut ingenting, så bryr jag mig trots allt ändå mindre om att Prinsessan Victoria ska gifta sig. Detta borde alltså resultera i att mitt intresse för äktenskapet ligger under nollan på "så här mycket bryr jag mig"-skalan, och det gör det också. Detta är höjden av ointresse, så ointressant att någonting riktigt ointressant inte längre är helt ointressant utan ganska intressant. Jag kunde absolut inte bry mig mindre, men det fattar inte media.
Istället för att låta denna skandalöst värdelösa händelse gå obemärkt förbi så bestämmer man sig istället för att verkligen gnida in detta superusla bröllop så hårt i varje människas hjärna att det nog inte kommer släppa innan nästa istid. Okej om TV4 vill slösa sina äckliga reklampengar på att sända usel TV, men att även SVT - som vi svenskar finansierar - ska slösa pengar på detta vidriga fjantevenemang får mig att koka av ilska. SVT har ju dessutom förgäves försökt snacka upp bröllopet i flera månader redan. Men tyvärr, det går ju inte för det finns inte någon som bryr sig. Så snälla mediabranschen, försök att föstå: Vi bryr oss inte!!!
TV4 ska i två veckor, det vill säga två veckor för mycket, ha någon form av bröllopsstudio där man ska förmedla någon hutlöst överskattad mysstämning samtidigt som man diskuterar allt som har med giftermålet att göra. Men vad finns det att säga som folk ens i den vildaste av fantasier kan bry sig om? Hela kungafamiljen är ju faktiskt inget annat än en levande fossil från en sedan länge utdöd tid. Kungen gör ju ingenting idag, om vi bortser från att åka runt och krama svettiga brottare under OS, få elefanter som gåvor och köra bil alldeles för fort. Det skulle ju vem som helst klara av. Jag kan till och med garantera att det finns folk som skulle kunna göra det mycket bättre, och det utan att totalt överösas med pengar som sedan spenderas till att ta semester i Brasilien i sex månader eftersom det ju blev så oerhört jobbigt att besöka både OS och finnkampen samma månad.
Nu är det dessutom inte ens Kungen som ska gifta sig, han är ju redan gift med en människa vars ansikte mer och mer påminner om Jack Nicholsons tolkning av Jokern i Batman. Det är istället hans ännu mindre betydelsefulla dotter som ska gifta sig med den kanske muppigaste kille som någonsin skådats. Så trots att jag inte bryr mig ett endaste dugg om Kungen, verkligen absolut ingenting, så bryr jag mig trots allt ändå mindre om att Prinsessan Victoria ska gifta sig. Detta borde alltså resultera i att mitt intresse för äktenskapet ligger under nollan på "så här mycket bryr jag mig"-skalan, och det gör det också. Detta är höjden av ointresse, så ointressant att någonting riktigt ointressant inte längre är helt ointressant utan ganska intressant. Jag kunde absolut inte bry mig mindre, men det fattar inte media.
Istället för att låta denna skandalöst värdelösa händelse gå obemärkt förbi så bestämmer man sig istället för att verkligen gnida in detta superusla bröllop så hårt i varje människas hjärna att det nog inte kommer släppa innan nästa istid. Okej om TV4 vill slösa sina äckliga reklampengar på att sända usel TV, men att även SVT - som vi svenskar finansierar - ska slösa pengar på detta vidriga fjantevenemang får mig att koka av ilska. SVT har ju dessutom förgäves försökt snacka upp bröllopet i flera månader redan. Men tyvärr, det går ju inte för det finns inte någon som bryr sig. Så snälla mediabranschen, försök att föstå: Vi bryr oss inte!!!
Jag bryr mig inte!!!!!!!!1!!1ett!!!!
Minns ni Millioncount?
Det finns ett fåtal saker, som egentligen är totalt ointressanta, som intresserar mig något oerhört. När en man låste in sig i sin lägenhet, satte upp kameror överallt och började att räkna till en miljon fångades jag direkt. Jeremy Harper heter denna uppenbart totalt galne människa som alltså spenderade en hel sommar med att räkna till en miljon, samtidigt som han samlade in pengar till välgörenhet.
Idag är det ungefär 3 år sedan han började sin fruktansvärt långa resa, som tog honom ungefär 90 dagar. 90 dagar där han spenderade ungefär 16 timmar om dagen åt att räkna, vilket får en att förstå vilken enorm siffra 1000000 är. Jag vet inte om någon förutom han själv trodde att han skulle orka hela vägen från början, men när jag såg honom nå 200.000 minns jag att jag, likt många andra, började inse att Harper var galen nog att lyckas.
Och mycket riktigt, med hjälp av sin supergulliga hund Skillet så nådde Harper en mycket tidig septembermorgon (svensk tid) till den smått hysteriska siffran. Såhär såg det ut, ögonblicket jag aldrig kommer glömma. Ögonblicket då Jeremy Harper blev den förste som någonsin har räknat högt till en miljon:
Idag är det ungefär 3 år sedan han började sin fruktansvärt långa resa, som tog honom ungefär 90 dagar. 90 dagar där han spenderade ungefär 16 timmar om dagen åt att räkna, vilket får en att förstå vilken enorm siffra 1000000 är. Jag vet inte om någon förutom han själv trodde att han skulle orka hela vägen från början, men när jag såg honom nå 200.000 minns jag att jag, likt många andra, började inse att Harper var galen nog att lyckas.
Och mycket riktigt, med hjälp av sin supergulliga hund Skillet så nådde Harper en mycket tidig septembermorgon (svensk tid) till den smått hysteriska siffran. Såhär såg det ut, ögonblicket jag aldrig kommer glömma. Ögonblicket då Jeremy Harper blev den förste som någonsin har räknat högt till en miljon:
Trummisen med bäst sångröst
Japp, nu är han äntligen korad: Trummisen med bäst sångröst. Nu kanske ni sitter där hemma och skriker efter Peter Criss, men icke. Han är duktig men det räcker inte hela vägen fram. Vinnaren blir istället, och hata mig nu inte för valet, den helt fantastiske Deen Castronovo från Journey. Nog för att han inte är en av orginalmedlemmarna, men att kunna sjunga den överjävligt svåra Mother Father samtidigt som man bankar på trummorna som om man är besatt av onda andar, ja då är man sensationellt bra.
Jättemysig akustisk version av världens bästa låt, Don't Stop Believing:
Den nästintill omöjliga Mother Father:
När killen dessutom har ett så jävla coolt efternamn så kan man ju inte annat än säga att han är den främste. Bravo Castronovo!
Jättemysig akustisk version av världens bästa låt, Don't Stop Believing:
Den nästintill omöjliga Mother Father:
När killen dessutom har ett så jävla coolt efternamn så kan man ju inte annat än säga att han är den främste. Bravo Castronovo!
Konstigheter i Ankeborg - Del 2
Ytterligare ett gäng konstigheter från den ädla staden Ankeborg. Jag kan helt enkelt inte få nog av att tänka på alla dessa mystiska omständigheter:
Lika, men ändå så olika.
- En ganska stor del av Ankeborgs befolkning är hundar som talar och går på två ben. Detta gäller dock inte alla, då Musse har en skum gul mongokopia av sin bästa vän Långben fastkedjad till ett trähus på sin gräsmatta. Det är som om det finns en helt grotesk klasskillnad mellan de olika hundarna i Ankeborg, där då Pluto framstår som encelligt toffeldjur medan vissa av hundarna går runt och skryter med sina akademikerutbildningar.
Lika, men ändå så olika.
- Ankeborgarna räds inte att äta djur, både kalkon och gris kan serveras. Lite konstigt blir det dock när dessa djur även finns som invånare i staden, exempelvis så är ju borgmästaren ofta framställd som en gris. Blir han inte väldigt upprörd när stadens invånare festar på hans släktingar? Det verkar inte som det.
- Kalles granne byter konstant utséende. Kalles granne Olsson verkar vara fruktansvärt beroende av plastikkirurgi eller något liknande, för han byter utséende titt som tätt. Nu talar vi inte om små förändringar, utan han ser verkligen helt annorlunda ut. Mycket förvirrande...
- Joakim Von Anka är född i verklighetens Glasgow, hur i helvete har han därifrån tagit sig till den helt fiktiva staden Ankeborg? Har han transporterats genom någon form av intergalaktisk tidsport som tagit honom till en annan dimension? Ja inte vet jag, och det gör nog ingen annan heller.
- Von Anka bor i sin binge, förutom i Duck Tales, där bor han i ett jävla slott. Ytterligare en totalt idiotisk idé som någon har fått. Alltid har man sett Von Anka bo i sin binge (som visserligen har ändrat utséende typ 10 gånger), men så plötsligt fick någon för sig att denna snåljåp ska bo i det flottaste hus man kan tänka sig. Att Joakim i och med detta helt går ur karaktär brydde man sig uppenbarligen inte ett dugg om. Idioti på hög nivå!
Konstigheter i Ankeborg
Alla älskar vi väl både Kalle Anka och resten av Ankeborgs invånare, men trots detta så verkar inte allting riktigt stå rätt till i Ankeborg. Det finns en hel uppsjö med helt ologiska eller direkt korkade saker som gör att mitt förtroende för serierna minskar drastiskt. Det är som om serieskaparna lagt så mycket tid till att skapa karaktärerna att man helt och hållet glömt bort att tänka logiskt, vilket gör att serierna visserligen ibland kan bli roligare, men allt som oftast blir det hela bara väldigt förvirrande om man funderar för mycket på det. Låt mig ta ett antal exempel:
Vem är egentligen vem?
Som ni kan se är konstigheterna i Ankeborg oerhört många. Jag har bara skrapat lite på ytan och kommer definitvt att fördjupa mig mer i detta. Stay tuned för att läsa mer om när jag synar Ankeborg och dess folkliv i sömmarna!
- Kalle Anka har aldrig någonsin på sig byxor förutom då han badar, då han mer än gärna klär sig i ett par vackra badbyxor. Vem fan kom på den här idén? En anka som aldrig har byxor får total panik om någon ser honom BADA utan byxor?! Ibland händer det dock att han badar i en T-shirt istället, men om han tar av sig denna och någon ser honom så täcker han ändå för sitt skrev i fullständig panik. Detta kan vara det mest ologiska faktum som någonsin konstaterats. Problemen med Ankeborgs konstigheter slutar dock inte här.
- Musse Pigg bor i olika städer beroende på tidningens språk. Japp, så korkat är det. I de engelskspråkiga serierna bor Musse i staden Mouseton, men i Sverige bor han plötsligt i Ankeborg tillsammans med Kalle och hela det gänget. Logiken bakom detta? Ingen...
- Kalle Anka är den enda Ankeborgaren med överdrivet grovt talfel. Helt ärligt, Kalles talfelsfräsande är bara sjukt irriterande och svårt att tyda, men trots detta verkar ingen i Ankeborg bry sig. Staden är ju överfull med folk, det måste väl finnas någon som kan ta på sig uppdraget att korrigera Kalles enorma talfel?
- Kalle Ankas brorsöner är egentligen systersöner. Ja, du läste rätt. Knatte, Fnatte och Tjatte är egentligen inte alls Kalle Ankas brorsöner som det har påståtts i tusentals tidningar och serier. Istället är de tre små liven Kalles systersöner. Tittar man på det släktträd som finns visar det sig nämligen att det är Kalles syster som, tillsammans med en Anka vars ansikte är täckt av en papegoja(!), avlat fram dessa tre små ankungar. Detta till trots så envisas man fortfarande med att kalla Knatte, Fnatte och Tjatte för brorsöner, bara för att någon idiot inte kunde översätta engelskan bättre. Korkat: Ja. Logiskt: Nej.
- Knatte, Fnatte och Tjatte byter färg precis hela tiden. Ytterligare en mycket korkad och lättkorrigerad ankeborgsbugg. Hur svårt kan det vara att bara bestämma att Knatte alltid ska ha röd keps, Fnatte alltid ska ha blå keps och Tjatte alltid ska ha grön keps? På detta vis ska det vara enligt Disney, men Egmont som ger ut Kalle-tidningarna i Sverige sket fullständigt i det. Istället så ska Knatte vara blå, Fnatte grön och Tjatte röd, men inte ens detta lyckades man göra rätt. För trots att Egmont verkar ha bestämt hur färgerna ska vara fördelade så blir det hela tiden fel ändå. Knattarna byter färg titt som tätt och helt plötsligt så har en dessutom blivit gul. Hur svårt kan det vara egentligen?
Vem är egentligen vem?
- Björnligan är hundar. Namnet till trots så är Björnligan inte alls björnar utan hundar. Av någon underlig anledning så ville man ändå översätta Beagle Boys till Björnligan, och man fick på så vis försöka lösa det hela med att även översätta Björnligans fars namn till Björn Bandhund. Det hela blir bara smått förvirrande. Jag menar, hur många hundar heter egentligen Björn?
Som ni kan se är konstigheterna i Ankeborg oerhört många. Jag har bara skrapat lite på ytan och kommer definitvt att fördjupa mig mer i detta. Stay tuned för att läsa mer om när jag synar Ankeborg och dess folkliv i sömmarna!
Saker att störa sig på - Del 3
Alla önskar vi väl att vi någon gång ska hitta ett jobb som vi är bra på och som vi dessutom tycker är kul. Det finns dock människor som har lyckats få jobb som någonting som de är mycket dåliga på, och som dessutom ingen tycker är kul. Petra Mede är ett briljant exempel på detta.
Mede, som nog härmed kommer gå under diverse lite mer hånande namn, har lyckats göra karriär som komiker utan att vara det minsta rolig. Antingen så har idioten totalt missförstått vad humor innebär, eller så tror hon på fullaste allvar att pinsamt är detsamma som kul. Hur som helst så har Petra Mede aldrig någonsin gjort någonting som ens fått min hjärna att börja tänka tanken på att skicka ut nervsignaler som leder till skratt. Hon är helt enkelt aldrig, aldrig, aldrig kul. Inte ens för en sekund. Istället är allt hon gör fruktansvärt pinsamma försök till humor, som då och då belönas med diverse sympatiskratt, men allt som oftast endast en pinsam tystnad eller grov rodnad.
Vad som är än mer chockerande än det faktum att Mede trots oändligt många försök aldrig lyckats underhålla, är att hon hela tiden syns mer och mer. Istället för att skämmas över sina superusla humormissar så bestämmer sig den förbannade haggan för att synas ännu mer. Något som givetvis leder till att hon misslyckas ännu mer. Att Mede fortfarande är tillåten enligt lag att visas i TV är ju faktiskt inget annat än konstigt. För i ärlighetens namn så är Mede inte bara tråkig. Hon är även mycket irriterande. I sin iver att leverera korkade och hemska repliker så pratar kvinnan alltid alldeles för fort, vilket gör att hon mer påminner om ett efterblivet barn än en vuxen människa som figurerar i TV. Ut med med Mede från TV och visa någonting vettigare och roligare. En testbild till exempel...
Mede, som nog härmed kommer gå under diverse lite mer hånande namn, har lyckats göra karriär som komiker utan att vara det minsta rolig. Antingen så har idioten totalt missförstått vad humor innebär, eller så tror hon på fullaste allvar att pinsamt är detsamma som kul. Hur som helst så har Petra Mede aldrig någonsin gjort någonting som ens fått min hjärna att börja tänka tanken på att skicka ut nervsignaler som leder till skratt. Hon är helt enkelt aldrig, aldrig, aldrig kul. Inte ens för en sekund. Istället är allt hon gör fruktansvärt pinsamma försök till humor, som då och då belönas med diverse sympatiskratt, men allt som oftast endast en pinsam tystnad eller grov rodnad.
Vad som är än mer chockerande än det faktum att Mede trots oändligt många försök aldrig lyckats underhålla, är att hon hela tiden syns mer och mer. Istället för att skämmas över sina superusla humormissar så bestämmer sig den förbannade haggan för att synas ännu mer. Något som givetvis leder till att hon misslyckas ännu mer. Att Mede fortfarande är tillåten enligt lag att visas i TV är ju faktiskt inget annat än konstigt. För i ärlighetens namn så är Mede inte bara tråkig. Hon är även mycket irriterande. I sin iver att leverera korkade och hemska repliker så pratar kvinnan alltid alldeles för fort, vilket gör att hon mer påminner om ett efterblivet barn än en vuxen människa som figurerar i TV. Ut med med Mede från TV och visa någonting vettigare och roligare. En testbild till exempel...
Topp 3 - Meteorologer
Väder och vind är ju bland det mest spännande som finns eftersom det tillåter oss att klaga så fort det är dåligt, vilket det ju nästan alltid är. Dessutom så älskar jag att lyfta fram bra väder som meteorologens förtjänst, detsamma gäller dåligt. Därför är det nu dags för en av de mest genomtänka listorna hittills: Topp 3 - Meteorologer:
3. Per Stenborg
Per Stenborg är för jävla skön alltså. Inte bara för att han verkar vara supermysig som person, utan han jobbar dessutom med en helt unik teknik när han ger oss väderrapporten. Han jobbar inte bara med armen som de flesta andra gör, utan Stenborg har en tendens att ta i ända från knäna när han försöker lyfta upp de sydeuropeiska högtrycken till oss i kalla Sverige. Ofta lyckas Stenborgs knäböjlyft, och därför är han en solklar 3:a på listan!
2. Lage Larsson
Trots att Lage Larsson enligt uppgift är dvärg (håll koll på om fingrarna verkligen är lika långa) så är han ändå oerhört bra. Lite av Arne Weises gamla skola verkar sitta i den alltid lika mysiga Larsson som konstant levererar en trevlig väderrapport, oavsett om vädret blir bra eller dåligt. Sin ringa längd till trots så lyckas han ofta jobba upp högtrycken åtminstone till mig här i Stockholm, och det räcker helt klart till en säker andraplats på listan.
1. Pär Holmgren
Okej, han är inte meteorolog längre, men när han var aktiv så var Pär Holmgren helt outstanding. Dels så gav han (typ)MacGyverfrisyren lite av ett uppsving, och dessutom så verkade det som om han verkligen brydde sig om vädret. Holmgren hade dessutom en tendens att ge bättre väder än alla andra, och det var som om han kontrollerade vilket väder vi skulle få. Vissa dagar blev det ju givetvis regn, men Holmgren höll modet uppe ändå. Alltid en positiv inställning och med ett enormt hjärta för både väder och miljö. Väderguden Pär Holmgren är bäst!
3. Per Stenborg
Per Stenborg är för jävla skön alltså. Inte bara för att han verkar vara supermysig som person, utan han jobbar dessutom med en helt unik teknik när han ger oss väderrapporten. Han jobbar inte bara med armen som de flesta andra gör, utan Stenborg har en tendens att ta i ända från knäna när han försöker lyfta upp de sydeuropeiska högtrycken till oss i kalla Sverige. Ofta lyckas Stenborgs knäböjlyft, och därför är han en solklar 3:a på listan!
2. Lage Larsson
Trots att Lage Larsson enligt uppgift är dvärg (håll koll på om fingrarna verkligen är lika långa) så är han ändå oerhört bra. Lite av Arne Weises gamla skola verkar sitta i den alltid lika mysiga Larsson som konstant levererar en trevlig väderrapport, oavsett om vädret blir bra eller dåligt. Sin ringa längd till trots så lyckas han ofta jobba upp högtrycken åtminstone till mig här i Stockholm, och det räcker helt klart till en säker andraplats på listan.
1. Pär Holmgren
Okej, han är inte meteorolog längre, men när han var aktiv så var Pär Holmgren helt outstanding. Dels så gav han (typ)MacGyverfrisyren lite av ett uppsving, och dessutom så verkade det som om han verkligen brydde sig om vädret. Holmgren hade dessutom en tendens att ge bättre väder än alla andra, och det var som om han kontrollerade vilket väder vi skulle få. Vissa dagar blev det ju givetvis regn, men Holmgren höll modet uppe ändå. Alltid en positiv inställning och med ett enormt hjärta för både väder och miljö. Väderguden Pär Holmgren är bäst!
Saker att störa sig på - Del 2
Tänk dig att du sitter i skolan eller på din arbetsplats när någon får för sig att berätta en Bellman-historia. Tydligen skulle de två internationella deltagarna i berättelsetrion skryta om vems far som var bäst om det blev slagsmål. Det hela slutade med att den ene kom fram till att hans far var dubbelt så bättre än den andres, innan Bellman sa att hans pappa var Chuck Norris. PANG, märkte du också felet?
"Dubbelt så bättre"...
Det heter och kommer alltid heta "dubbelt så bra". Över huvud taget så hatar jag folk som inte kan använda det svenska språket på ett någorlunda korrekt sätt, men folk som säger "dubbelt så bättre" är fan värst av alla. Hör dessa människor inte hur fantastiskt fel det låter? Det är ju som att säga att "du är den sämstaste som finns", eller "Oj vad gott det ska bli med en potatisar till lunch". Till alla er muppar som skriver som om ni vore både döva och blinda: tänk efter innan ni skriver, och läs. Läs, läs, läs!
Ser ni fortfarande inte att "dubbelt så bättre" ser fruktansvärt fel ut så sluta då för hela mänsklighetens bästa att skriva. Kryp då istället in under sängen med diverse literatur om svensk grammatik och läs, läs, läs. Läs ända tills du fattat hur snett du måste ha hamnat i livet för att börja skriva "dubbelt så bättre", och kom inte ut innan du insett vilken fjant du varit. Kom inte ut innan du lovat både dig själv och din omgivning att du aldrig kommer göra samma misstag igen. Att säga "dubbelt så bättre" är inte okej. Vi har bara ett språk, vårda det ömt.
"Dubbelt så bättre"...
Det heter och kommer alltid heta "dubbelt så bra". Över huvud taget så hatar jag folk som inte kan använda det svenska språket på ett någorlunda korrekt sätt, men folk som säger "dubbelt så bättre" är fan värst av alla. Hör dessa människor inte hur fantastiskt fel det låter? Det är ju som att säga att "du är den sämstaste som finns", eller "Oj vad gott det ska bli med en potatisar till lunch". Till alla er muppar som skriver som om ni vore både döva och blinda: tänk efter innan ni skriver, och läs. Läs, läs, läs!
Ser ni fortfarande inte att "dubbelt så bättre" ser fruktansvärt fel ut så sluta då för hela mänsklighetens bästa att skriva. Kryp då istället in under sängen med diverse literatur om svensk grammatik och läs, läs, läs. Läs ända tills du fattat hur snett du måste ha hamnat i livet för att börja skriva "dubbelt så bättre", och kom inte ut innan du insett vilken fjant du varit. Kom inte ut innan du lovat både dig själv och din omgivning att du aldrig kommer göra samma misstag igen. Att säga "dubbelt så bättre" är inte okej. Vi har bara ett språk, vårda det ömt.
Saker att störa sig på - Del 1
Dags för ett nytt inslag här på världens i särklass sämsta blogg. Denna gång har jag tagit på mig min tänkarhatt och funderat ut saker som jag stör mig oerhört på, och ska här beskriva dessa lite mer ingående. Trevlig läsning!
Tänk dig att du är ute och cyklar. Du kanske är påväg till en god vän eller ett viktigt möte och har därför ganska bråttom eftersom du spenderade lite för mycket tid framför spegeln som vanligt. Till en början går allting bra, men så ska du över den där smala jättelånga bron och genast uppstår problem. Framför dig befinner sig nämligen en annan cyklist. Det kanske inte låter så illa, men det är så oerhört mycket värre än bara illa. Det är rena helvetet. Detta är nämligen vad jag brukar kalla för en typisk söndagscyklist, och det är dessa jag stör mig på.
De flesta söndagscyklisterna är vanliga människor som faktiskt kan cykla, men så finns det ett fåtal som verkar befinna sig i en helt annan värld än vi andra. Du vet vilka jag menar, eller hur? Det är dessa jävlar som cyklar hutlöst långsamt i seglarskor utan strumpor, med trampan mitt under foten och fötterna lätt utåtvinklade. Om du nu undrar vad det är så om är så illa med det så ska jag förklara det för dig i en lättläst punktlista:
Dessa cykelmongon borde i ärlighetens namn förbjudas. Framförallt så är folk som cyklar med trampan mitt under foten och med lätt utåtvinklade fötter bland det absolut värsta jag vet. Lär er cykla och byt skor jävla rixpuckon!
Tänk dig att du är ute och cyklar. Du kanske är påväg till en god vän eller ett viktigt möte och har därför ganska bråttom eftersom du spenderade lite för mycket tid framför spegeln som vanligt. Till en början går allting bra, men så ska du över den där smala jättelånga bron och genast uppstår problem. Framför dig befinner sig nämligen en annan cyklist. Det kanske inte låter så illa, men det är så oerhört mycket värre än bara illa. Det är rena helvetet. Detta är nämligen vad jag brukar kalla för en typisk söndagscyklist, och det är dessa jag stör mig på.
De flesta söndagscyklisterna är vanliga människor som faktiskt kan cykla, men så finns det ett fåtal som verkar befinna sig i en helt annan värld än vi andra. Du vet vilka jag menar, eller hur? Det är dessa jävlar som cyklar hutlöst långsamt i seglarskor utan strumpor, med trampan mitt under foten och fötterna lätt utåtvinklade. Om du nu undrar vad det är så om är så illa med det så ska jag förklara det för dig i en lättläst punktlista:
- Seglarskor är fult
- Trampan ska inte vara mitt under foten, för då är det som att cykla med förlamade ben
- Fötterna ska inte vara utåtvinklade, för det ser gränslöst efterblivet ut
- Cyklar man så långsamt som dessa idioter gör så försvinner ju hela syftet med att cykla
Dessa cykelmongon borde i ärlighetens namn förbjudas. Framförallt så är folk som cyklar med trampan mitt under foten och med lätt utåtvinklade fötter bland det absolut värsta jag vet. Lär er cykla och byt skor jävla rixpuckon!
Reprisen av American Idol-finalen
Jag vet att jag behandlat detta ämne förut, men jag tänker göra det igen:
Inatt såg jag den återigen, reprisen av förra säsongens final i American Idol. Den briljante Adam Lambert ställdes mot den småtrevlige men, i jämförelse med Lambert, totalt talanglöse Kris Allen. Trots att jag redan visste hur det skulle sluta så kan jag inte undgå att återigen chockas över hur i allsin dar Kris Allen kunde vinna. Troligen avgjordes det på att Lambert är gay, men vad fan, det är ju en sångtävling och när det gäller att sjunga är Lambert heeeeeelt outstanding. Inte nog med att han har den klart vassare rösten med bättre register, frasering, teknik och faktiskt allt annat också, han är dessutom superb på scen.
Nej, hur Kris Allen kunde vinna är faktiskt ett mysterium, och hade inte Lambert slagit igenom såpass väl som han nu har (och är påväg att göra) så hade jag nästan tvingat mig själv att åka över till staterna för att ta ett ordentligt snack med samtliga invånare. Det räcker med att titta på det absolut sista uppträdandet, där de båda sjunger We Are The Champions tillsammans med självaste Queen, vilket ju för övrigt måste vara en helt sanslös ära. Har man sett det så är det omöjligt att inte se vem som är den bättre sångaren.
http://www.youtube.com/watch?v=GNovl1VPaGk
(Inbäddning är avstängt:()
Klasskillnaden är ju löjlig. Lambert är en av de främsta sångarna som sett dagens ljus under de senaste 10 åren, och jag hoppas att USA skäms. Det bör jänkarna göra. Jag säger som Robinson-Erold en gång sa till Robinson-Leif: Skämmes tamejfan!
Inatt såg jag den återigen, reprisen av förra säsongens final i American Idol. Den briljante Adam Lambert ställdes mot den småtrevlige men, i jämförelse med Lambert, totalt talanglöse Kris Allen. Trots att jag redan visste hur det skulle sluta så kan jag inte undgå att återigen chockas över hur i allsin dar Kris Allen kunde vinna. Troligen avgjordes det på att Lambert är gay, men vad fan, det är ju en sångtävling och när det gäller att sjunga är Lambert heeeeeelt outstanding. Inte nog med att han har den klart vassare rösten med bättre register, frasering, teknik och faktiskt allt annat också, han är dessutom superb på scen.
Nej, hur Kris Allen kunde vinna är faktiskt ett mysterium, och hade inte Lambert slagit igenom såpass väl som han nu har (och är påväg att göra) så hade jag nästan tvingat mig själv att åka över till staterna för att ta ett ordentligt snack med samtliga invånare. Det räcker med att titta på det absolut sista uppträdandet, där de båda sjunger We Are The Champions tillsammans med självaste Queen, vilket ju för övrigt måste vara en helt sanslös ära. Har man sett det så är det omöjligt att inte se vem som är den bättre sångaren.
http://www.youtube.com/watch?v=GNovl1VPaGk
(Inbäddning är avstängt:()
Klasskillnaden är ju löjlig. Lambert är en av de främsta sångarna som sett dagens ljus under de senaste 10 åren, och jag hoppas att USA skäms. Det bör jänkarna göra. Jag säger som Robinson-Erold en gång sa till Robinson-Leif: Skämmes tamejfan!
Inception-trailern gör mig toktaggad!
En ny trailer har äntligen släppts till filmen Inception. Ni kanske inte har hört talas om den, men det betyder absolut inte att filmen är något jävla noname-projekt. Inception är Christopher Nolans nya film, och han har ju en tendens att alltid leverera någonting alldeles extra. Allt han har gjort sedan mästerverket Memento (Batman Begins, The Prestige, The Dark Knight) har varit makalöst bra, och jag tvivlar på att Inception kommer vara något annat än fantastisk.
En hel drös briljanta skådespelare, DiCaprio och Nolans egen favorit Michael Caine för att nämna två, figurerar i filmen och manuset verkar, som vanligt när det gäller Nolan, vara mäktigt intressant och spännande. Är det någonting man vet om Nolan så är det att han alltid gör oerhört spännande filmer. Man sitter som på nålar för att försöka klura ut vad som kommer hända härnäst, för att vid slutet chockas även om man lyckades gissa rätt, och det är främst där hans storhet ligger.
Inception verkar vara en riktigt actionpackad film som trots detta verkar innehålla mycket hjärna. Det är inte bara blodstänk och explosioner, utan det verkar finnas ett välbehövt djup i filmen. Specialeffekterna ser dessutom sinnessjukt snygga ut, så allt pekar mot att Nolan kommer ge oss ytterligare en film som man bara inte får missa. Jag vet inte vad ni säger, men jag är i alla fall toktaggad!
http://movies.yahoo.com/summer-movies/inception/1810099246
Valborgskvällen som spårade ur
Nu kanske ni tror att jag hade tänkt skriva en fantastiskt meningslös text om hur jag spenderade senaste valborg? Då tar ni fel. Jag hade istället tänkt ta er med på en resa bakåt i tiden, kanske sådär 5 år eller något, för att gå igenom en kväll som sedan dess har varit ett frekvent samtalsämne i mina närmaste umgängeskretsar. Början av kvällen har jag inga direkta minnen av, allt gick lugnt till, det var först senare som det hela började spåra ur totalt.
Av någon outgrundlig anledning hamnade vi fram mot 01:00-tiden på natten vid den fullständigt livsfarliga majbrasan i Skarpnäck. Detta visade sig snart vara ett mycket osmart drag, för när vi stod där och värmde våra stelfrusna kroppsdelar började två (eller om de kanske var tre, men då var den ena tämligen anonym) kids med invandrarbakgrund snart närma sig. Vi började väl så smått att ana oråd, men eftersom vi var i numerärt överläge fanns än ingen direkt hotbild.
Det visade sig snart att dessa pojkar just hade påbörjat sin resa på vad som idag säkert är en grovt kriminell bana, och att den ena var mycket röksugen. Följande hysteriskt roliga dialog utspelade sig, allt under tiden som den lite mindre gangstern började veva runt som Starwars kid med en glödande pinne:
(Jag kanske överdriver något, historien har ändrats lite genom åren, men i huvudsak var det precis såhär det utspelades)
- Ey, är det någon här som röker yaao, undrade den uppenbart lågintelligente gangsterzigenaren.
- Nej tyvärr. Vi är laglydiga medborgare och uppfyller ännu inte ålderskraven för att handla tobak, svarade vi alla i kör, samtidigt som våra ögon tindrade ikapp med stjärnorna på den kyliga majhimlen.
En suck av missnöje blandat med hat hördes från den röksugne, som sakta men säkert började röra sig närmare mig och Frejsan (ni vet killen som brukar göra ascoola eldtrick som jag skrivit om i ett tidigare inlägg). På sin resa mot utkanten av vårt kompisgäng, där jag och Frejsan troligen diskuterade eventuella infartsleder till Stockholms innerstad, kände sig cigarettiggaren inte helt nöjd med svaret han tidigare hade fått och utbrast plötsligt:
- Jag svär, om någon av er har en tändare så kommer jag kasta in er i elden.
Här går våra åsikter isär en aning, men det finns två huvudspår till varför han kastade ur sig ett uttalande som detta: Antingen hade han helt tappat röksuget och ville istället bli pyroman, eller så ansåg han att alla som har tändare röker. Hursomhelst så fick han av någon av oss det givna svaret:
- Bara för att man har en tändare så betyder ju inte det att man röker.
Ännu surare än tidigare närmade sig nu gangstern mig och Frejsan med stormsteg. Ju närmare han kom desto mer började vår diskussion att sakta dö ut, för att vid gangsterns ankomst helt bytas ut mot tystnad. En riktigt obekväm känsla inföll och vi insåg snart att den mycket agressionsfyllda invandrartonåringen inte skulle ha närmat sig oss utan att ha några visdomsord att bjuda på. Vi var helt klart spända av förväntan, och jag minns hur pulsen ökade samtidigt som den röksugne andades in för att ladda sina lungor med syre inför den kommande repliken. Han sneglade på Frejsan och utbrast:
- Azzå, om jag någon gång får se dig med en tändare kommer jag knulla dig upp och ner!
Frejsan, som uppenbarligen inte insåg att han var under hot, svarade med någon typ av fulslag på munnen och med en mycket ljus röst:
- Okeeeeeej
Efter detta var måttet rågat (Per Ledin, om du läser detta: Råttet var mågat) för båda de två invandrarkidsen. Starwars kid började attackera delar av oss med sin glödande pinne, medan rökarpojken försökte leverera en flykick. Vi flydde som de män vi redan på den tiden var, och gick istället för att grilla korv och berätta rövarhistorier. Historien fortsatte visserligen i ytterligare ett kapitel efter detta, men denna del lämnar jag istället åt er fantasi. Helt klart är i alla fall att vi såhär i efterhand minns denna händelse som oerhört komisk, även om den var farligt nära att utvecklas till någonting riktigt läskigt.
Vi har även vid flertalet tillfällen försökt bryta ner det som den galet röksugne killen sa. Han ville knulla oss upp och ner. Vad menade han med det? Ska vi verkligen vara upp och ned under själva akten, eller syftar han mer på att vi ska rida honom för att det på så vis ska gå "upp och ner"? Det enda vi kommit fram till är att hela uttalandet är väldigt konstigt, men det är också lite det som ger historian sin charm. Hoppas du gillade min lilla (jättelånga) berättelse, och tack för att du läste!
Av någon outgrundlig anledning hamnade vi fram mot 01:00-tiden på natten vid den fullständigt livsfarliga majbrasan i Skarpnäck. Detta visade sig snart vara ett mycket osmart drag, för när vi stod där och värmde våra stelfrusna kroppsdelar började två (eller om de kanske var tre, men då var den ena tämligen anonym) kids med invandrarbakgrund snart närma sig. Vi började väl så smått att ana oråd, men eftersom vi var i numerärt överläge fanns än ingen direkt hotbild.
Det visade sig snart att dessa pojkar just hade påbörjat sin resa på vad som idag säkert är en grovt kriminell bana, och att den ena var mycket röksugen. Följande hysteriskt roliga dialog utspelade sig, allt under tiden som den lite mindre gangstern började veva runt som Starwars kid med en glödande pinne:
(Jag kanske överdriver något, historien har ändrats lite genom åren, men i huvudsak var det precis såhär det utspelades)
- Ey, är det någon här som röker yaao, undrade den uppenbart lågintelligente gangsterzigenaren.
- Nej tyvärr. Vi är laglydiga medborgare och uppfyller ännu inte ålderskraven för att handla tobak, svarade vi alla i kör, samtidigt som våra ögon tindrade ikapp med stjärnorna på den kyliga majhimlen.
En suck av missnöje blandat med hat hördes från den röksugne, som sakta men säkert började röra sig närmare mig och Frejsan (ni vet killen som brukar göra ascoola eldtrick som jag skrivit om i ett tidigare inlägg). På sin resa mot utkanten av vårt kompisgäng, där jag och Frejsan troligen diskuterade eventuella infartsleder till Stockholms innerstad, kände sig cigarettiggaren inte helt nöjd med svaret han tidigare hade fått och utbrast plötsligt:
- Jag svär, om någon av er har en tändare så kommer jag kasta in er i elden.
Här går våra åsikter isär en aning, men det finns två huvudspår till varför han kastade ur sig ett uttalande som detta: Antingen hade han helt tappat röksuget och ville istället bli pyroman, eller så ansåg han att alla som har tändare röker. Hursomhelst så fick han av någon av oss det givna svaret:
- Bara för att man har en tändare så betyder ju inte det att man röker.
Ännu surare än tidigare närmade sig nu gangstern mig och Frejsan med stormsteg. Ju närmare han kom desto mer började vår diskussion att sakta dö ut, för att vid gangsterns ankomst helt bytas ut mot tystnad. En riktigt obekväm känsla inföll och vi insåg snart att den mycket agressionsfyllda invandrartonåringen inte skulle ha närmat sig oss utan att ha några visdomsord att bjuda på. Vi var helt klart spända av förväntan, och jag minns hur pulsen ökade samtidigt som den röksugne andades in för att ladda sina lungor med syre inför den kommande repliken. Han sneglade på Frejsan och utbrast:
- Azzå, om jag någon gång får se dig med en tändare kommer jag knulla dig upp och ner!
Frejsan, som uppenbarligen inte insåg att han var under hot, svarade med någon typ av fulslag på munnen och med en mycket ljus röst:
- Okeeeeeej
Efter detta var måttet rågat (Per Ledin, om du läser detta: Råttet var mågat) för båda de två invandrarkidsen. Starwars kid började attackera delar av oss med sin glödande pinne, medan rökarpojken försökte leverera en flykick. Vi flydde som de män vi redan på den tiden var, och gick istället för att grilla korv och berätta rövarhistorier. Historien fortsatte visserligen i ytterligare ett kapitel efter detta, men denna del lämnar jag istället åt er fantasi. Helt klart är i alla fall att vi såhär i efterhand minns denna händelse som oerhört komisk, även om den var farligt nära att utvecklas till någonting riktigt läskigt.
Vi har även vid flertalet tillfällen försökt bryta ner det som den galet röksugne killen sa. Han ville knulla oss upp och ner. Vad menade han med det? Ska vi verkligen vara upp och ned under själva akten, eller syftar han mer på att vi ska rida honom för att det på så vis ska gå "upp och ner"? Det enda vi kommit fram till är att hela uttalandet är väldigt konstigt, men det är också lite det som ger historian sin charm. Hoppas du gillade min lilla (jättelånga) berättelse, och tack för att du läste!
Hur ett namn kan förändra känslor
Har du någonsin varit med om att du vid något tillfälle tappat lite av din respekt, eller fått förändrade känslor, för en person när du fått reda på dennes namn? Kanske har du råkat ut för att en skitsnygg tjej visade sig heta Ursula, eller kanske har du sett en superskurk i en actionfilm som efter halva filmen presenterade sig som Mr. Kind? För mig inträffade ett typexempel på detta mycket enerverande fenomen för ett antal år sedan. Jag gick i högstadiet och minns denna stund som en mycket mörk händelse i mitt liv.
För första gången hade jag hamnat i en riktig MacGyver-period. Jag kunde inte sova innan jag fått min dagliga dos av MacGyver och satt därför uppe långt in på nätterna för att kunna få se ytterligare en episod ur denna fantastiska människas liv. Jag var helt fascinerad över hur Mac löste de svåraste av problem med hjälp av mer eller mindre ingenting. Killen kunde ju för tusan bygga en handgranat av en kotte och lite kåda. Att han dessutom gick hem hos tjejerna trots att han hade en groteskt ful frisyr på huvudet gjorde ju inte saken värre. MacGyver var den ultimata mannen.
Jag var inom kort så långt inne i MacGyvers värld att jag en dag satte mig för att googla hans namn och läsa in mig på eventuellt missad nördfakta om denna makalösa hjälte. Det skulle jag aldrig ha gjort. Till en början gick allt fint och jag lärde mig saker som jag aldrig trodde jag skulle få reda på, men så plötsligt stod ett ord ut. För första gången kunde jag läsa MacGyvers förnamn, något som mig veterligen ALDRIG nämns i serien. Man kunde ju tro, i alla fall så gjorde jag det, att han skulle ha något coolt namn som Sean, Scott eller Dolph, men mer fel kunde jag inte ha. Han heter Angus. Angus!
Det var som om hela mitt hjärta plötsligt förvandlades till en platt och dötrist Orup-skiva. Det var som om mitt dåtida liv tog slut vid den tidpunkten. Min stora idol och tidernas coolaste seriekaraktär hade bestraffats med det kanske fulaste namnet som någonsin funnits sedan Gunlög och Aslög var populära. Angus, usch, jag minns de isande rysningar som jag kände konstant i flera dagar efter namnavslöjandet. Visst har jag fortfarande en enorm respekt för MacGyver, hans efternamn är ju fortfarande sinnessjukt coolt. Men trots detta har ingenting varit sig likt sedan jag fick reda på att han heter Angus. Med vetskapen om detta överfula namn kommer MacGyver aldrig någonsin att kunna uppnå samma hjältestatus som han en gång hade. Hans förnamn förändrade allt...
Angus... Killen heter Angus...
För första gången hade jag hamnat i en riktig MacGyver-period. Jag kunde inte sova innan jag fått min dagliga dos av MacGyver och satt därför uppe långt in på nätterna för att kunna få se ytterligare en episod ur denna fantastiska människas liv. Jag var helt fascinerad över hur Mac löste de svåraste av problem med hjälp av mer eller mindre ingenting. Killen kunde ju för tusan bygga en handgranat av en kotte och lite kåda. Att han dessutom gick hem hos tjejerna trots att han hade en groteskt ful frisyr på huvudet gjorde ju inte saken värre. MacGyver var den ultimata mannen.
Jag var inom kort så långt inne i MacGyvers värld att jag en dag satte mig för att googla hans namn och läsa in mig på eventuellt missad nördfakta om denna makalösa hjälte. Det skulle jag aldrig ha gjort. Till en början gick allt fint och jag lärde mig saker som jag aldrig trodde jag skulle få reda på, men så plötsligt stod ett ord ut. För första gången kunde jag läsa MacGyvers förnamn, något som mig veterligen ALDRIG nämns i serien. Man kunde ju tro, i alla fall så gjorde jag det, att han skulle ha något coolt namn som Sean, Scott eller Dolph, men mer fel kunde jag inte ha. Han heter Angus. Angus!
Det var som om hela mitt hjärta plötsligt förvandlades till en platt och dötrist Orup-skiva. Det var som om mitt dåtida liv tog slut vid den tidpunkten. Min stora idol och tidernas coolaste seriekaraktär hade bestraffats med det kanske fulaste namnet som någonsin funnits sedan Gunlög och Aslög var populära. Angus, usch, jag minns de isande rysningar som jag kände konstant i flera dagar efter namnavslöjandet. Visst har jag fortfarande en enorm respekt för MacGyver, hans efternamn är ju fortfarande sinnessjukt coolt. Men trots detta har ingenting varit sig likt sedan jag fick reda på att han heter Angus. Med vetskapen om detta överfula namn kommer MacGyver aldrig någonsin att kunna uppnå samma hjältestatus som han en gång hade. Hans förnamn förändrade allt...
Angus... Killen heter Angus...
Födelsedagsdikten till Susanne
För ungefär en vecka sedan fyllde en av sveriges mest vidriga människor år: den gränslöst lönnfeta och oändligt irriterande häxan Susanne Olofsson. Således var det alltså dags för den årliga födelsedagsdikten, som detta år lät såhär:
Tänk att det är ett helt år sedan sist, att du fortfarande lever är ju överjävligt trist
ännu fetare har du blivit sedan du fyllde 19 år, marken skakar så fort du går
gränslöst tjock är du nu, typ som en boaorm som svalt en gnu
Jag önskar dig ett år av all världens olycka, att en armé av dvärgar i ditt hår börjar rycka
Att det kommer små barn som sparkar på dina ben, att folk vart du än går bombarderar dig med sten
Att du i tid till jobbet aldrig kommer hinna, att du hastigt och plötsligt börjar brinna
Jag hoppas att någon lär dig en riktigt läxa, men grattis i alla fall din äckliga häxa
Ha nu en trevlig 20-års dag, så hoppas jag att du snart är förbjuden enligt lag
Grattis fjant!
Tänk att det är ett helt år sedan sist, att du fortfarande lever är ju överjävligt trist
ännu fetare har du blivit sedan du fyllde 19 år, marken skakar så fort du går
gränslöst tjock är du nu, typ som en boaorm som svalt en gnu
Jag önskar dig ett år av all världens olycka, att en armé av dvärgar i ditt hår börjar rycka
Att det kommer små barn som sparkar på dina ben, att folk vart du än går bombarderar dig med sten
Att du i tid till jobbet aldrig kommer hinna, att du hastigt och plötsligt börjar brinna
Jag hoppas att någon lär dig en riktigt läxa, men grattis i alla fall din äckliga häxa
Ha nu en trevlig 20-års dag, så hoppas jag att du snart är förbjuden enligt lag
Grattis fjant!
Mitt sår på armbågen - En resa i tiden
Jag har sjukt tråkigt och dessutom ingenting vettigt att skriva om, så därför bjuder jag här med en mycket intressant skildring av hur livet ser ut för ett sår på armbågen.
Det var för två veckor sedan som jag blev brutalt nedtacklad på fotbollsplanen (av typen osexigt grus). Jag skrapade armbågen tämligen illa, men fick trots den livsfarliga helvetestacklingen inte ens en frispark med mig. Jag började efter endast ett fåtal sekunder blöda en aning, inga direkta störtfloder men ändå en märkbar blodansamling. Detta blod började sedan att arbeta sin väg längsmed min underarm samtidigt som jag försökte smeta av det på motståndarna när tillfälle gavs.
Efter matchen kände jag ingen märkbar smärta, vilket jag inte heller gjort under själva sårskapandet. Men detta skulle snart bli värre. När jag kom hem började jag givetvis att analysera sårets form, storlek och blodbildning. Det visade sig snart att såret var ca 3-4 cm i diameter och format ungefär såsom Australien ser ut på kartan. Fortfarande fanns det dock ingen massiv blödning att tala om, och smärtan var inte direkt outhärdlig. Värre blev det dock när jag började tvätta såret, då det för första gången började kännas riktigt smärtsamt.
Efter att ha fått bort den värsta grusansamling som fanns så insåg jag snart att såret hade en ganska tydligt lila nyans. Det såg tämligen ofräscht ut, så jag gjorde det enda rätta, dvs att täcka över såret med ett trevligt plåster. Vid utförandet av detta insåg jag att det smärtade något oerhört om jag vidrörde såret, så jag avstod från detta efter denna tidpunkt.
Redan dagen efter var det dags för ny fotbollsmatch, vilket ju givetvis innebar att jag skulle duscha efteråt. Plåstret, samt en gasbinda som jag lindat runt armbågen innan matchstart, åkte därför av. Jag förväntade mig att såret skulle ha ungefär samma nyans som under gårdagen, men att en sårskorpa skulle ha bildats, men så var inte fallet. Såret hade absolut inte stelnat till, utan istället hade en avsevärd mängd vätska börjat bildas. Denna vätska visade sig vara mycket "osoft" eftersom den gjorde att gasbindan kladdade fast i såret och gjorde väldigt ont att ta bort. När jag efter mycket klagosång äntligen fått bort allting ifrån såret så visade det sig att en mycket vidrig gul nyans nu hade efterföljt den klart sexigare lila färgen som jag tidigare beskrev.
Efter en smärtsam dusch så plåstrade samt lindade jag armbågen igen och hoppades att vätskebildandet i såret snart skulle upphöra. Tyvärr blev allting mycket värre. Under natten började jag känna en hemsk stramande känsla i såret, och det som tidigare endast gjorde ont vid beröring smärtade nu konstant. Denna smärta pågick i flertalet dagar där allting dessutom kombinerades med vad som verkade vara en förhöjd vätskebildning.
Allt eftersom dagarna har gått har denna vätskebildning sakta men säkert dött ut, samtidigt som den stramande känslan som orsakade stor smärta även den har försvunnit. Efter detta har sårets passage mot att bli ett minne blott fortsatt och idag har jag visserligen fortfarande ett plåster på armbågen, men jag känner inte längre någon smärta, inte ens vid beröring. Såret har minskat avsevärt i storlek och är nu max 2 cm i diameter, och den gula färgen är nu återigen lila. Om ett par dagar planerar jag att helt avsluta plåsterkapitlet, och efter ytterligare ett fåtal dygn förväntar jag mig att såret ska vara helt borta. På det stora hela bör det ta ungefär 3 veckor sedan fallet innan armbågen helt är sig själv igen.
För att summera det hela kan man säga såhär:
Dag 1-2: Röd färg som övergick till lila. Inte mycket smärta
Dag 3-5: Gul färg, mycket vätskebildning och förbannad smärta.
Dag 6-9: Gul färg och fortsatt väteskebildning. Smärta enbart vid beröring.
Dag 10-14: Gul färg övergående till lila. Ingen vätskebildning eller nämnvärd smärta.
Dag 14-21: Förhoppningar om läkandeprocessens slutfas.
Tack för att du läste, och har du några funderingar kring någonting, exempelvis om jag någon gång slickade på såret, så är du välkommen att fråga. På återseende.
Det var för två veckor sedan som jag blev brutalt nedtacklad på fotbollsplanen (av typen osexigt grus). Jag skrapade armbågen tämligen illa, men fick trots den livsfarliga helvetestacklingen inte ens en frispark med mig. Jag började efter endast ett fåtal sekunder blöda en aning, inga direkta störtfloder men ändå en märkbar blodansamling. Detta blod började sedan att arbeta sin väg längsmed min underarm samtidigt som jag försökte smeta av det på motståndarna när tillfälle gavs.
Efter matchen kände jag ingen märkbar smärta, vilket jag inte heller gjort under själva sårskapandet. Men detta skulle snart bli värre. När jag kom hem började jag givetvis att analysera sårets form, storlek och blodbildning. Det visade sig snart att såret var ca 3-4 cm i diameter och format ungefär såsom Australien ser ut på kartan. Fortfarande fanns det dock ingen massiv blödning att tala om, och smärtan var inte direkt outhärdlig. Värre blev det dock när jag började tvätta såret, då det för första gången började kännas riktigt smärtsamt.
Efter att ha fått bort den värsta grusansamling som fanns så insåg jag snart att såret hade en ganska tydligt lila nyans. Det såg tämligen ofräscht ut, så jag gjorde det enda rätta, dvs att täcka över såret med ett trevligt plåster. Vid utförandet av detta insåg jag att det smärtade något oerhört om jag vidrörde såret, så jag avstod från detta efter denna tidpunkt.
Redan dagen efter var det dags för ny fotbollsmatch, vilket ju givetvis innebar att jag skulle duscha efteråt. Plåstret, samt en gasbinda som jag lindat runt armbågen innan matchstart, åkte därför av. Jag förväntade mig att såret skulle ha ungefär samma nyans som under gårdagen, men att en sårskorpa skulle ha bildats, men så var inte fallet. Såret hade absolut inte stelnat till, utan istället hade en avsevärd mängd vätska börjat bildas. Denna vätska visade sig vara mycket "osoft" eftersom den gjorde att gasbindan kladdade fast i såret och gjorde väldigt ont att ta bort. När jag efter mycket klagosång äntligen fått bort allting ifrån såret så visade det sig att en mycket vidrig gul nyans nu hade efterföljt den klart sexigare lila färgen som jag tidigare beskrev.
Efter en smärtsam dusch så plåstrade samt lindade jag armbågen igen och hoppades att vätskebildandet i såret snart skulle upphöra. Tyvärr blev allting mycket värre. Under natten började jag känna en hemsk stramande känsla i såret, och det som tidigare endast gjorde ont vid beröring smärtade nu konstant. Denna smärta pågick i flertalet dagar där allting dessutom kombinerades med vad som verkade vara en förhöjd vätskebildning.
Allt eftersom dagarna har gått har denna vätskebildning sakta men säkert dött ut, samtidigt som den stramande känslan som orsakade stor smärta även den har försvunnit. Efter detta har sårets passage mot att bli ett minne blott fortsatt och idag har jag visserligen fortfarande ett plåster på armbågen, men jag känner inte längre någon smärta, inte ens vid beröring. Såret har minskat avsevärt i storlek och är nu max 2 cm i diameter, och den gula färgen är nu återigen lila. Om ett par dagar planerar jag att helt avsluta plåsterkapitlet, och efter ytterligare ett fåtal dygn förväntar jag mig att såret ska vara helt borta. På det stora hela bör det ta ungefär 3 veckor sedan fallet innan armbågen helt är sig själv igen.
För att summera det hela kan man säga såhär:
Dag 1-2: Röd färg som övergick till lila. Inte mycket smärta
Dag 3-5: Gul färg, mycket vätskebildning och förbannad smärta.
Dag 6-9: Gul färg och fortsatt väteskebildning. Smärta enbart vid beröring.
Dag 10-14: Gul färg övergående till lila. Ingen vätskebildning eller nämnvärd smärta.
Dag 14-21: Förhoppningar om läkandeprocessens slutfas.
Tack för att du läste, och har du några funderingar kring någonting, exempelvis om jag någon gång slickade på såret, så är du välkommen att fråga. På återseende.
Jättetråkiga och superusla frågor med idiotiska svar
Hittade ett gäng (typ gränslöst många) frågor på en annan blogg, men eftersom det är helt ointressant att läsa om dessa så kommer jag ljuga eller svara allmänt korkat på de flesta. Here we go:
1. är du kär? – Ja, i mig själv
2. har du snusat? – Jag har oftast själva dosan i munnen, snuset är äckligt.
3. har du fimpat en cigg på nån annan? – Nej, jag har bara släckt lägenhetsbränder mot folks underarmar.
4. har du legat i sängen bredvid en kille? – I mina drömmar ligger jag bredvid Dolph hela tiden.
5. har du blivit dumpad? – Vem är så jävla dum så att hon/han dumpar mig?!
6. har du blivit slagen allvarligt? - Min kusin slängde faktiskt ett brännbollsträ i mitt ansikte en gång, men oftast är det jag som slår...
7. tar du droger? - Åh ja, hela tiden. Har provat allt som finns (håll er borta från verktabletter, man blir helt stel i ryggen)
9. har du pussat en tjej? – Nej för fan, man kan ju få tjejbaciller.
10. hatar du någon? – Oerhört många, bland annat: Harry Potter, Daniel Andersson, Petra Mede, Ernst Kirchsteiger, Krister Nordin, Jan Björklund, Felix Härngren... Det är bara början.
11. älskar du någon? – Kärlek är för mesar
12. har några av dina vänner svikit dig? - Vänner?
13. har du djur? – ja, en lite kissekatt som snart är redo att ätas upp.
14. har du legat bredvid en tjej i sängen? - Nej, Dolph tar upp den plats som finns
15. hatar du dig själv? – Vad är det för jävla fråga? Jag är ju helt outstanding...
16. gillar du orange? – Nej, rött och grönt är de enda färgerna som är bra.
17. Har du haft sex den senaste veckan? – Inte vad jag minns...
18. har du nån sjukdom? – Jag är spetälsk, polioskadad och har en släng skörbjugg på onsdagar mellan 9-14
19. har du skämt ut dej för den du gillar? - Jag kan omöjligt skämma ut mig...
20. har du en gris? –Nej, jag bor inte på landet...
21. har du en plattång? - Ja, ett 40-tal.
22. har du en bror? – Japp, alla afroamerikaner är mina bröder
23. har du sjukt bra humor? – "Bäst genom alla tider" - John Cleese
24. är du brunett? – Mitt hår är rosafärgat med flames.
25. gillar du att stå i duschen flera timmar? – Nej, jag orkar inte stå så länge
26. tycker du om hästar? - Det är väl gott...
27. har du en hund? - Har väl ett antal i källaren, om de fortfarande är vid liv är en annan sak.
28. har du skilda föräldrar? – Ja, båda är inte samma person.
29. har du gått på simskola? – Simma? Jag kan ju gå på vattnet...
30. Har du sagt bög till en kille? - Ja, fast jag sa det på rövarspråket
31. har du sagt fitta till en tjej? - Mitt ordförråd är ju mer eller mindre obegränsat, så jag har bättre ord att bjuda på. Bollpump till exempel.
32. har du fuskat? – Hade jag fuskat hade det nog endast försämrat mitt resultat.
33. har du en teve på ditt rum? - Japp, 7st just nu. Alla i nyskick, dock endast med portugisisk instruktionsbok. Kontakta mig om du vill köpa
34. har du lunar? – Jag är väl ingen idiot?
35. har du msn? – Ah, fast jag har ju så tjocka fingrar att jag inte kan skriva.
36. har du en syster? – Nej, nunnor är inte min grej.
37. har du bruna ögon? – Enligt vissa källor är mina ögon gula...
38. gillar du att fotografera? – Ja, fast jag fotar endast mig själv naken.
39. har du sett dig själv brinna? – Jag brinner för att hålla Daniel Andersson utanför landslaget. Räknas det?
40. hjälper du dina vänner? – I helvete heller
41. gillar du tacos? – ja, bara jag slipper äta det i sällskap av mexare.
42. tycker du att du är söt? – Söt? Det var den grövsta underdriften...
43. har du dansat? – Nej, det har jag fa-an inte...
44. har du spelat fotboll? – Fotboll är mitt liv...
45. tror du på äkta kärlek vid första ögonkastet? – Nej, för det bör innebära att jag är blind.
46. kan du stå framför spegeln i timmar om du bara får? – Jag har ju redan sagt att jag inte pallar stå i flera timmar!
47. har du ätit sniglar? – Nej, bara snigelskal
48. äger du en locktång? - Nej, men ett tånglock
49. gillar du att tugga tuggummi? – Njaa, helst färdigtuggat
50. borstar du tänderna varje morgon och kväll? – Ja, med rötter och barr
51. gillar du kläder? – Bara galonbyxor och sockiplast, det är sexigt!
52. hatar du falska vänner? – Bland det bästa som finns!
53. gillar du att räkna matte? – Nej, men jag gillar att räkna mattor.
54. älskar du någon ? – Mig själv, vi har redan gått igenom detta?
55. Har du gråtit inför en vän? – Nej, jag lider av konstant uttorkning
56. kan du sjunga? – Jag har en fantastisk stämma. Har ett sinnessjukt brett röstregister, klarar minst 12 oktaver
57. Har du sett nån dö? – Ja, jag har spelat cs...
58. säger du vad du vill? – Nej, jag säger det jag inte vill.
59. Är du stor? – Ni vill väl egentligen veta om "den" är stor. Låt mig säga såhär: Det är inte kinesiska muren som syns från rymden...
60. vad är ditt hela namn? – Grill-Janne. Bara Grill-Janne
61. kan du tala spanska? – El perro esta en el bocadillo
62. är du kortare än 1.60? – Nej, dvärgar är överskattade.
63. älskar du sommaren? – Jag gillar sommaren, men Tomas Ledin sabbar den ju en aning.
64. älskar du vintern? – Vintern är värdelös.
65. har du mer än 6 par skor? – Ja, men 75% är nog trasiga.
66. Duschen? – Ja? eller nej? eller va? Frågan är ju jättekonstigt ställd och uselt formulerad.
67. har du hoppat ut ifrån ett fönster? – Vill jag ut åt ett annat håll än där dörren är så flyttar sig dörren dit jag vill av ren respekt.
68. har du mer än 3 par mjukisbyxor? – Ja, det börjar bli väldigt varmt om benen.
69. gillar du att städa? – Nej, det överlämnar jag åt någon från Polen.
70. gillar du att sova länge? – Jag sover inte, jag mediterar.
71. har du vart med om en olycka? – Jag är olyckan, oledolyckan, obidobidobidobidolyckan. Krasch och banglyckan, gnissel och panglyckan...
72. är du förvirrad? – Den är snart 2 på natten.
73. har du mer än 6 par byxor? - Nej, 3 par räcker, annars kan man ju inte ens röra sig.
74. har du förlorat en vän? - Jo. onlinespelande skördar ibland sina offer...
75. gillar du att shoppa? – Det är fan det absolut värsta som finns.
76. har du varit i paris? – Men vilken jävla trist fråga. Ja det har jag, jag har ju varit överallt...
77. gillar du ormar? - Annars hade jag nog varit ganska rädd om jag såg mig själv naken...
78. klarar du dej själv? – Nej, jag är totalt handikappad.
79. har du lagat mat? – Rostat bröd är allt som en växande pojke behöver.
80. är du klantig? – Nej, jag är för bra för sådant trams
81. har du foppatoffler? – Nej, och jag hade hellre amputerat båda fötterna än att ha på mig något så vidrigt.
82. har du mer än 20 låtar på din data? – Tror du jag fick ny dator för 5 minuter sedan eller?
83. sminkar du dej innan skolan? – Ja, försöker se ut lite som grabbarna i Kiss. De andra i klass 3A tycker jag är ascool!
84. har du träffat en kändis? – Jag är ju ganska känd själv du vet...
85. har du mer än 7 par nagelack? - Vad fan skulle jag ha det för?
86. har du busringt? – Ja det är Kristian
87. har du skällt på din bror? – Han vet redan sin plats!
88. har du en vän som skiter i dig? – Nej, vi brukar nöja oss med att bajsa på varandra. Att tvinga den andre att äta bajset är ju bara sjukt.
89. har du velat göra saker men vågar inte? – Jag har alltid drömt om att gå mot röd gubbe, men det verkar för risky.
90. sover du med nått gosedjur? – Det är väl om katten kommer och stör... Eller vänta, jag svarade väl att jag inte sover på en annan fråga? Nej menar jag.
91. har du åkt nånstans utan att du får? – Ja, var med robinson utan tillåtelse.
92. vill du bara bort ibland? – Jag är redan en mycket duktig illusionist och ninja, så jag kan försvinna när jag vill
93. har du tältat? – Ja, och precis VARJE gång har det gått åt helvete. Senast höll jag på och dö.
94. har du bränt dig? - Ja, man solar ju hardcore utan solskydd.
95. har du lekt med levande ljus ? – Nej, de levde iaf inte vad jag vet.
96. har du lekt anden i glaset? – Nej inte direkt. Jag hade klätt ut mig till ande och allt, men så fick jag inte plats i glaset :(
97. skäms du ibland? – För vaddå? Jag har inget att skämmas för, jag är ju briljant.
98. bor du i skåne? – Nej, jag hade hellre dött.
99. gillar du hip hop/rap musik? - ALLTSÅ ÅÅÅÅHH JAG HATAR DET SÅ JÄVLA MYCKET. Jag önskar verkligen att hiphop/rap aldrig någonsin skulle ha uppkommit, det är en så vidrig musikform. Den borde inte ens få kallas för musik, och alla som utövar denna ondska borde inse att de helt saknar talang. Fy fan vad värdelöst det är.
100. är du på sista frågan nu? - Blötdjur
101. är du singel? – Oj ja, oerhört mycket.
102. har du flygt flygplan nån gång? – Jag har ju inte styrt planet själv, men annars har jag väl gjort ett 50-tal resor. Endast varit med om 4 krascher, 6 terroristanfall och 2000 askmoln dock...
103. har du kul just nu? – Nej, jag fattar inte ens varför jag svarar på dessa frågor. Det är dötrist och helt ointressant...
104. är du blyg? – Jag avstår helst från att prata med någon...
Japsarna är fan inte riktigt kloka
Att japaner till och från gör helt galna grejer har väl knappast undgått någon, men man trodde ju trots allt att det fanns en gräns. Men det gör det uppenbarligen inte, vilket kanske är tur, för ibland kan det bli hutlöst roligt. Titta bara på följande klipp där en man ska ta sig ner i extremt hett vatten bara för att trycka på en knapp som får en bikinitjejs bröst att guppa oerhört lite. Det är både gränslöst korkat och väldigt kul.
Fun Facts 5
Det finns ingenting mer svenskt än att grilla.
Jupiter är den enda planeten vars namn inte ökar salivproduktionen vid uttal.
Hade Anna Book verkligen varit en bok hade det troligen varit en jäääävligt tjock bok.
I Tibet äter man bara bearnaisesås.
90% av alla invånare i Atlantis dog av uttorkning.
Huvudingredientsen i korvstroganoff är stroganoff.
Hade pricken aldrig uppfunnits hade Jönssonligan hetat JonssonlIgan.
Världens största spade kan ha varit så stor att den var omöjlig att gräva med
Får man tunnelseende i en tunnel så ligger man troligen jävligt illa till.
Nötkött innehåller nästan aldrig spår av nötter.
Hade övriga människor inte funnits hade säkert danskarna ätit med fötterna.
Kungen stavar jättebra.
Iron Man var från början gjord av Lego.
Om ens skor börjar brinna finns det en viss risk att man automatiskt lär sig att steppa.
Stålmannens enda svaghet är kryptonit. Zorros enda svaghet är ägg.
Det finns folk som har gällivarehäng utanför gällivare.
Bara för att du inreder dina väggar med musmattor innebär inte det att möss kommer att springa där.
Grand danois är den enda hundras som kan utföra "det tyska hoppet" från 3-meterssvikten.
Ingen av hattifnattarna bar hatt.
Kalle Anka är egentligen en häst.
Sesamfrön är egentligen tyngdlösa.
Det finns en smal person i USA, men han är bara på besök...
Gör man pappersmassa av nederdelen från ett träd så är det samma sak som rotmos.
Al Pacino har aldrig gjort en film som heter varken Bridge for the Angry, Bridge for Anger eller någonting med Bright Side.
Filmjölken är närmare besläktad med verktygslådan än med kossan.
Jupiter är den enda planeten vars namn inte ökar salivproduktionen vid uttal.
Hade Anna Book verkligen varit en bok hade det troligen varit en jäääävligt tjock bok.
I Tibet äter man bara bearnaisesås.
90% av alla invånare i Atlantis dog av uttorkning.
Huvudingredientsen i korvstroganoff är stroganoff.
Hade pricken aldrig uppfunnits hade Jönssonligan hetat JonssonlIgan.
Världens största spade kan ha varit så stor att den var omöjlig att gräva med
Får man tunnelseende i en tunnel så ligger man troligen jävligt illa till.
Nötkött innehåller nästan aldrig spår av nötter.
Hade övriga människor inte funnits hade säkert danskarna ätit med fötterna.
Kungen stavar jättebra.
Iron Man var från början gjord av Lego.
Om ens skor börjar brinna finns det en viss risk att man automatiskt lär sig att steppa.
Stålmannens enda svaghet är kryptonit. Zorros enda svaghet är ägg.
Det finns folk som har gällivarehäng utanför gällivare.
Bara för att du inreder dina väggar med musmattor innebär inte det att möss kommer att springa där.
Grand danois är den enda hundras som kan utföra "det tyska hoppet" från 3-meterssvikten.
Ingen av hattifnattarna bar hatt.
Kalle Anka är egentligen en häst.
Sesamfrön är egentligen tyngdlösa.
Det finns en smal person i USA, men han är bara på besök...
Gör man pappersmassa av nederdelen från ett träd så är det samma sak som rotmos.
Al Pacino har aldrig gjort en film som heter varken Bridge for the Angry, Bridge for Anger eller någonting med Bright Side.
Filmjölken är närmare besläktad med verktygslådan än med kossan.
Topp 3 - Smeknamn
Återigen dags för en topp3 lista. Denna gång är det smeknamn som gäller, men inte vilka smeknamn som helst. Det är smeknamn som jag själv kommit på som gäller!
3. Lökdanken = Det senaste i samlingen, som jag själv tycker är oerhört bra. Min vän Anton fick den stora äran att bära detta smeknamn, även om han själv inte verkar uppskatta det till närmelsevis så mycket som han borde. Lökdanken är riktigt jävla bra som smeknamn!
2. Stigge = Detta ädla smeknamn bärs av Patrik Ekeberg. Jag tror han uppskattar det, vilket han givetvis bör, för Stigge är fantastiskt. Kort, rappt, sexigt och oerhört passande för denna mystiska filur.
1. Skägget Leif = Den solklara favoriten. Egon Runeborg bär detta smeknamn som om det vore en medalj för ädla insatser som värnar om mänsklighetens bästa. Av någon outgrundlig anledning kom detta smeknamn helt plötsligt in i min hjärna, och sedan dess har det varit helt fast, trots att Egon varken påminner om en Leif eller har särskilt kraftig skäggväxt. Hur som helst så sitter namnet Skägget Leif som en smäck, och allt annat än en solklart förstaplats är helt otänkbart!
3. Lökdanken = Det senaste i samlingen, som jag själv tycker är oerhört bra. Min vän Anton fick den stora äran att bära detta smeknamn, även om han själv inte verkar uppskatta det till närmelsevis så mycket som han borde. Lökdanken är riktigt jävla bra som smeknamn!
2. Stigge = Detta ädla smeknamn bärs av Patrik Ekeberg. Jag tror han uppskattar det, vilket han givetvis bör, för Stigge är fantastiskt. Kort, rappt, sexigt och oerhört passande för denna mystiska filur.
1. Skägget Leif = Den solklara favoriten. Egon Runeborg bär detta smeknamn som om det vore en medalj för ädla insatser som värnar om mänsklighetens bästa. Av någon outgrundlig anledning kom detta smeknamn helt plötsligt in i min hjärna, och sedan dess har det varit helt fast, trots att Egon varken påminner om en Leif eller har särskilt kraftig skäggväxt. Hur som helst så sitter namnet Skägget Leif som en smäck, och allt annat än en solklart förstaplats är helt otänkbart!
